Inom ramen för forskningsprogrammet för vintersjöfart har Sjöfartsverket uppdragit åt Statens Skeppsprovningsanstalt (SSPA) att studera hur propellerverkningsgraden påverkas av bladens hållfasthet. Arbetet indelas i tre etapper: - Analys av haveristatistik. - Teoretisk studie av problemställningen. - Experimentell kontroll av den teoretiska studien. Dessa etapper har nu avverkats och denna rapport redovisar resultaten. Genomgången av haveristatistiken visar att denna inte är lämplig som underlag för analys av tekniska problemställningar. Försäkringsbolagens arkiverade uppgifter om haverier är i huvudsak av ekonomisk natur. Propellerbladens hållfasthet beror i huvudsak av tre egenskaper: bladlängden, bladtjockleken och framkantsradien. Av dessa har endast bladtjockleken ansetts vara intressant att studera, varför problemställningen kan omformuleras: Hur beror propellerverkningsgraden av bladtjockleken? Den teoretiska studien visar att för höga kavitationstal medför ökad bladtjocklek liten minskning i propellerverkningsgraden. Risken för kavitation ökar emellertid med ökad bladtjocklek. Kraft- och momentmätningar utfördes på tre modellpropellrar med varierande bladtjocklek i kavitationstunnel. Resultaten från dessa matningar verifierade den teoretiska studien. Vid låga kavitationstal erhö11s kraftnedsattande kavitation (och därmed lägre verkningsgrad) tidigare för propellrar med större bladtjocklek. Frågan om ökad bladtjocklek kan accepteras ur verkningsgradssynpunkt beror således på inom vilket belastningsområde propellern skall arbeta. För exempelvis moderna containerfartyg, vilka i allmänhet har lätt belastade propellrar, kan inte ökad bladtjocklek accepteras. Tankfartygspropellrar är däremot oftast tungt belastade och här skulle en ökad bladtjocklek ur verkningsgradssynpunkt kunna accepteras.