Fartygs framdrivningsmotstånd i is : sammandrag av föredrag hållet inför Teknologföreningen i Stockholm, 1973-10-24 Enkvist, Ernst
Series: Forskningsrapport ; 5Publication details: Stockholm Sjöfartsverket, 1974; Sjöfartsstyrelsen [Finland], ; Styrelsen för vintersjöfartsforskning, Description: 43 s, USBSubject(s): Online resources: Bibl.nr: VTI 2014.0020Location: Abstract: Utvecklingen inom ismotståndsforskningen är snabbare än för några år sedan. Nya laboratorier byggs och större publikationer kommer ut flera gånger årligen. Denna uppsats ayser att ge en överblick över dagens läge och möjligheterna till praktisk tillämpning. Olika kategorier av ismotstand: Fartygs ismotstånd är icke ett entydigt begrepp. Beroende på isförhållanden skiljer man sålunda på snötäckt och snöfri is, bruten is, packisvallar och fält samt skruvande is. Beroende på rörelsemetod skiljer man på kontinuerlig brytning, brytning med ansatser (stötar) samt statisk fastkilning. I praktiken förekommer ett obestämt antal kombinationer av dessa fall. Vattenmotstandet räknas vanligen inte med i ismotståndet. Vid varje försök till teoretisk och systematisk undersökning av ismotståndet måste man till en början bestämma sig för ett någotsånär typiskt renodlat förenklat fall. Det vanligaste antagandet är kontinuerlig brytning i jämntjock fastis. För stora fartyg i Östersjöförhållanden representerar detta fall i allmänhet inte de förhållanden som hindrar sjöfarten mest. Isskruvning och vallar är här av större intresse, men dessa fall är ytterst svårdefinierbara.Current library | Status | |
---|---|---|
Statens väg- och transportforskningsinstitut | Available |
Utvecklingen inom ismotståndsforskningen är snabbare än för några år sedan. Nya laboratorier byggs och större publikationer kommer ut flera gånger årligen. Denna uppsats ayser att ge en överblick över dagens läge och möjligheterna till praktisk tillämpning. Olika kategorier av ismotstand: Fartygs ismotstånd är icke ett entydigt begrepp. Beroende på isförhållanden skiljer man sålunda på snötäckt och snöfri is, bruten is, packisvallar och fält samt skruvande is. Beroende på rörelsemetod skiljer man på kontinuerlig brytning, brytning med ansatser (stötar) samt statisk fastkilning. I praktiken förekommer ett obestämt antal kombinationer av dessa fall. Vattenmotstandet räknas vanligen inte med i ismotståndet. Vid varje försök till teoretisk och systematisk undersökning av ismotståndet måste man till en början bestämma sig för ett någotsånär typiskt renodlat förenklat fall. Det vanligaste antagandet är kontinuerlig brytning i jämntjock fastis. För stora fartyg i Östersjöförhållanden representerar detta fall i allmänhet inte de förhållanden som hindrar sjöfarten mest. Isskruvning och vallar är här av större intresse, men dessa fall är ytterst svårdefinierbara.