Slutrapport till Länsförsäkringars forskningsfond

Det finns en oro att cyklister som använder mobil IT utgör en trafikfara, men trots den ökande användningen verkar inte olyckstalen stiga. Målet med denna studie är därför att undersöka om och i så fall hur cyklister anpassar sitt beteende när de använder mobil IT medan de cyklar. Tjugotvå unga cyklister fick cykla fem varv längs en gata på en cykelbana i verklig trafik. Under varje varv fick de utföra olika uppgifter: cykla som vanligt, lyssna på musik, bli uppringda och ringa, skriva och läsa sms, samt söka efter information på internet. Rutten och uppgifterna var förutbestämda, men cyklisterna fick till stor del själva välja var och när de utförde de olika uppgifterna. På så sätt kunde vi studera om cyklisterna använde någon strategi när de använde mobil IT samtidigt som de cyklade. Resultaten visar tydligt att cyklisterna i studien väljer strategier för att ta sig an de olika telefonuppgifterna och att de flesta cyklisterna är medvetna om vilka strategier de använder. De valda strategierna skiljer sig åt mellan cyklister och mellan olika situationer, men de har en gemensam nämnare – att motverka belastning från telefonuppgiften. Jämfört med att bara cykla normalt (17.6 ± 3.5 km/h) så ökar hastigheten något vid musiklyssnande (18.2 ± 3.7 km/h) medan hastigheten sänks markant när cyklisten hanterar telefonen (13.0 ± 5.0 km/h). För de uppgifter som cyklisten själv kan påverka (ringa upp, skriva sms, söka information på internet) så sänks hastigheten i god tid före användandet och för resterande uppgifter så sänks hastigheten när ringsignalen hörs. I 26 % av fallen valde cyklisterna att stanna eller att leda cykeln medan de utförde telefonuppgifterna. Även för blickbeteendet var det väldigt liten skillnad mellan att cykla som vanligt och att cykla med musik. Vid telefonanvändande tittade cyklisterna givetvis mer på telefonen, men då oftast på bekostnad av blickar till mindre trafikrelevanta objekt. Antalet blickar till trafikrelevanta objekt förändrades inte, däremot blev dessa blickar kortare. Detta kan tolkas som att cyklisterna i första hand använder reservkapacitet för att titta på telefonen. Precis som för hastighet så ser vi att cyklistens blickbeteende skiljer sig åt mellan själv-initierade uppgifter (ringa, skriva, söka) och system-initierade uppgifter (bli uppringd, få sms), med längre blickar till telefonen när cyklisten själv initierar uppgiften. Detta tyder på att man, när tillfälle ges, väljer att använda telefonen i situationer och på platser där det finns gott om tid att titta bort. Cyklisterna själva bekräftar att de medvetet använder sig av dessa strategier och de beskriver även fler strategier som inte framgår av mätningarna. Till exempel anger vissa att de lyssnar mer aktivt eller att de bara använder en hörlur, att de planerar sitt användande genom längre framförhållning eller genom att inte använda mobil IT i korsningar, eller genom att mana sig själva till att vara mer alerta. Kompensationsstrategin beror också på hur van cyklisten är att använda mobil IT. De med mindre vana kompenserar i huvudsak genom att sänka hastigheten medan cyklister med större vana oftare kompenserar via blickbeteendet. En anledning till de många kompensationsstrategierna är förstås att cyklisterna själva känner att det är svårare och mindre tryggt att cykla när man samtidigt använder telefonen. De många olika observerade och rapporterade kompensationsstrategier som cyklisterna använder är förmodligen en förklaring till varför olyckstalen inte stiger med den ökande användningen av mobil IT i trafiken. Det är viktigt att komma ihåg att självinitierade aktiviteter kan utföras på ett mer planerat sätt än system-initierade aktiviteter. För att kunna generalisera till andra trafiksituationer/miljöer krävs det ytterligare studier, till exempel i stadstrafik.