Tillsammans för tåg i tid (TTT) syftar till att systematiskt och långsiktigt förbättra punktligheten inom järnvägstrafiken. En första resultatrapport har presenterats avseende verksamheten från starten i augusti 2013 fram till sommaren 2014. Undertecknade organisationer har ombetts fungera som granskare av kvalitén på det arbete som bedrivs. Den utförda granskningen avser kvalitén på underlag och metoder samt dess betydelse för redovisade slutsatser. Detta är vår bedömning mot bakgrund av det rapportkoncept som kommit oss tillhanda den 18 augusti samt vissa redovisade underlag. Fokus i den kvantitativa resultatredovisningen ligger av naturliga skäl på rättidigheten under 2013. Som framgår av rapportsammanfattningen är det inte möjligt att i detta skede redovisa några resultat av den verksamhet som bedrivits i förhållande till uppsatta mål. Fokus i TTT har således legat på en kartläggning och strukturering av det fortsatta arbetet. Det är positivt att notera den vilja att finna effektiva åtgärder som genomsyrar rapporten, tillsammans med en ödmjukhet för dataunderlagens brister. Det är uppenbart att ett mycket stort informationsmaterial finns tillgängligt för analys. Vår bedömning är dock att man fortfarande har lång väg att gå när det gäller att analysera och redovisa vilka åtgärder som både är ekonomiskt motiverade och som bidrar till att uppnå målet för TTT. Detta kan bero på att man inte tillräckligt tydligt formulerat den fråga man vill ha svar på. I en sådan situation är det lätt att redovisa en mängd uppgifter, som i och för sig har koppling till det ambitiösa målet att radikalt förbättra rättidigheten under de närmaste åren, men som inte nödvändigtvis är de mest centrala. Rapporten presenterar resultat som om underlaget vore entydigt och okomplicerat. Samtidigt som man i kapitlet ”Analyser” redovisar fyra centrala åtgärder för kvalitetssäkring, konstaterar man i det följande stycket att detta arbete knappt har påbörjats. I kapitlet ”Slutsatser” glömmer man dock att nämna vad denna brist betyder för möjligheten att identifiera de effektivaste åtgärderna. Vi saknar en konkret redovisning av hur och när olika kvalitetsförbättringar ska genomföras. Med tanke på järnvägssystemets viktiga samhällsfunktion väcker det förvåning att målsättningar och analyser har ett så svagt kundperspektiv och ett så starkt produktionsperspektiv. Vi anser att en avgörande framgångsfaktor för TTT är en transparent och rättvisande redovisning av att åtgärder som vidtagits leder till en förbättring och att de aktörer som medverkar levererar enligt sitt åtagande. Samtidigt är det också viktigt att påpeka att även om det föreligger ett stort behov av att förbättra kvalitén i underlag och att tydliggöra olika samband, går det inte att komma ifrån att förtroendet för järnvägen måste säkras. Inte minst mot bakgrund av de stora samhälleliga kostnader en bristande punktlighet riskerar att leda till. Det kan därför finnas anledning att överväga alternativa metoder för att redovisa resultat. Av resultatrapporten framgår att några sådana ansatser har prövats.