Kapacitetsanalys av järnvägsnätet i Sverige : delrapport 3: förslag till åtgärder för att öka kapaciteten på kort sikt Nelldal, Bo-Lennart
Serie: Trita-TEC-RR ; 10-004Utgivningsinformation: Stockholm Kungliga tekniska högskolan. Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad. Avdelningen för trafik och logistik, 2009; KTH Järnvägsgrupp, Beskrivning: 44 sISBN:- 9789185539581
- Capacity analysis of the rail network in Sweden: partial report 3: proposed measures to increase capacity in the short term
Det svenska järnvägsnätet är hårt utnyttjat på många sträckor. Efterfrågan på resor och godstransporter med järnväg har ökat snabbt de senaste åren. Operatörer och kunder kan inte få de tåglägen som önskas. Banverket har blivit tvunget att förklara järnvägsnätet överbelastat på flera delsträckor. Det innebär att efterfrågan som finns i dag på resor och transporter inte kan tillfredställas fullt ut. Det finns också en mycket större potentiell efterfrågan än vad som framgår av tidtabellsansökningarna. En fortsatt avreglering innebär att fler operatörer kommer in på banan vilket ökar kraven på kapacitet ytterligare. De senaste åren har också miljöfrågan fått en påtaglig påverkan på valet av transportmedel. Skall denna kunna lösas behövs det väsentligt större kapacitetsutnyttjande än i dag. Att investera i ökad kapacitet tar tid, även om besluten är tagna och de är finansierade. Stora kapacitetstillskott kräver dessutom stora investeringar. Även om mer medel kommer fram till infrastruktur så måste kapacitet och punktlighet förbättras i ett kortsiktigt perspektiv. Kapacitet är inget entydigt begrepp utan den kapacitet som kan utnyttjas beror på flera faktorer: Infrastrukturen, trafikstrukturen, fordonen, beläggningsgraden och förseningarna för att nämna några av de viktigaste. Inom dessa finns flera komponenter av betydelse. Det finns inget enkelt sätt att i ett slag öka kapaciteten i järnvägsnätet på kort sikt. I vissa fall kan det snarare vara önskvärt att minska antalet tåg för att minska förseningarna. Ska kapaciteten ökas på kort sikt utan stora investeringar måste man se järnvägen som ett system där inte bara antalet tåg per sträcka har betydelse utan också tidtabellens utformning och tågens kapacitet och utnyttjandegrad har stor betydelse. Exempel på åtgärder som kan genomföras på kort och medellång sikt, 3-5 år är: - Förbättrat underhåll av infrastruktur och fordon. - Smärre investeringar i signalsystem, mötesplatser och förbigångsspår. - Trafikplaneringsåtgärder för bättre utnyttjande av tåglägen. - Bättre kapacitetsutnyttjande i tågen och tåg med högre kapacitet. - Stimulera effektivare utnyttjande genom differentierade banavgifter.