Den kommunala trafikskadebilden : en STRADA-analys Linderholm, Leif ; Klasson, Malin
Series: Rapport ; 2014:44Publication details: Lund Trivector Traffic, 2014Description: 17 sSubject(s): Online resources: Abstract: Registreringen av skadade trafikanter har förbättrats genom införandet av STRADA. Det är en gemensam databas för registrering av trafikolyckor och skadade trafikanter från både polis och akutsjukvård. Båda parter registrerar. Polisens samtliga 21 distrikt sedan 2003 och totalt är 68 akutsjukhus anslutna till och registrerar i STRADA. Vissa akutsjukhus har, och har haft, en stabil inrapportering sedan 1999 medan andra akutsjukhus ganska nyligen anslutit sig (en större akutmottagning saknas fortfarande). Detta innebär att vissa kommuner har tillgång till bra och stabil sjukhusdata, medan andra kommuner bara har högst något års olycksdata. I och med att allt fler aktörer successivt anslutit sig innebär det att en ny, tydligare olycks- och skadebild framkommit. STRADA visar att polisens uppgifter (den officiella olycksstatistiken) är mycket bristfälliga. Skaderegistreringen från sjukvården ger en helt annan bild, framför allt för skadade inom tätorterna, alltså på det kommunala vägnätet. Syftet med föreliggande studie har varit att studera om kommuner med ingen eller bristande sjukvårdsdata kan utnyttja sjukvårdsdata från andra, liknande kommuner, som haft en lång stabil registrering från sjukvården. Har kommuner som liknar varandra liknande trafikskadebild och därmed samma typ av trafiksäkerhetsproblem? Sveriges kommuner och landsting, SKL, har delat in Sveriges 290 kommuner i tio kommungrupper beroende bl.a. på dess invånarantal och karaktär. Stor hänsyn har tagits till arbetspendlingssituationen och typ av näringsverksamheter. Syftet med denna undersökning är att med hjälp av SKL:s kommungruppsindelning studera om det finns gemensamma nämnare när det gäller olycksbilden för likartade kommuner som tillhör samma kommungrupp. Om sådana gemensamma nämnare finns, kan kommuner med bristande underlag i STRADA dra nytta av de resultat som framkommit. På så sätt kan även dessa kommuner få en bättre och tydligare bild av trafiksäkerhetsproblemet. Ett annat syfte har varit att jämföra olika kommuntyper med varandra. Var i består eventuella skillnader? Alternativ URL: http://fudinfo.trafikverket.se/fudinfoexternwebb/Publikationer/Publikationer_002601_002700/Publikation_002668/Den%20kommunala%20trafikskadebilden.pdfRegistreringen av skadade trafikanter har förbättrats genom införandet av STRADA. Det är en gemensam databas för registrering av trafikolyckor och skadade trafikanter från både polis och akutsjukvård. Båda parter registrerar. Polisens samtliga 21 distrikt sedan 2003 och totalt är 68 akutsjukhus anslutna till och registrerar i STRADA. Vissa akutsjukhus har, och har haft, en stabil inrapportering sedan 1999 medan andra akutsjukhus ganska nyligen anslutit sig (en större akutmottagning saknas fortfarande). Detta innebär att vissa kommuner har tillgång till bra och stabil sjukhusdata, medan andra kommuner bara har högst något års olycksdata. I och med att allt fler aktörer successivt anslutit sig innebär det att en ny, tydligare olycks- och skadebild framkommit. STRADA visar att polisens uppgifter (den officiella olycksstatistiken) är mycket bristfälliga. Skaderegistreringen från sjukvården ger en helt annan bild, framför allt för skadade inom tätorterna, alltså på det kommunala vägnätet. Syftet med föreliggande studie har varit att studera om kommuner med ingen eller bristande sjukvårdsdata kan utnyttja sjukvårdsdata från andra, liknande kommuner, som haft en lång stabil registrering från sjukvården. Har kommuner som liknar varandra liknande trafikskadebild och därmed samma typ av trafiksäkerhetsproblem? Sveriges kommuner och landsting, SKL, har delat in Sveriges 290 kommuner i tio kommungrupper beroende bl.a. på dess invånarantal och karaktär. Stor hänsyn har tagits till arbetspendlingssituationen och typ av näringsverksamheter. Syftet med denna undersökning är att med hjälp av SKL:s kommungruppsindelning studera om det finns gemensamma nämnare när det gäller olycksbilden för likartade kommuner som tillhör samma kommungrupp. Om sådana gemensamma nämnare finns, kan kommuner med bristande underlag i STRADA dra nytta av de resultat som framkommit. På så sätt kan även dessa kommuner få en bättre och tydligare bild av trafiksäkerhetsproblemet. Ett annat syfte har varit att jämföra olika kommuntyper med varandra. Var i består eventuella skillnader? Alternativ URL: http://fudinfo.trafikverket.se/fudinfoexternwebb/Publikationer/Publikationer_002601_002700/Publikation_002668/Den%20kommunala%20trafikskadebilden.pdf