Gång och cykel har stor potential i tätorter och som idag till stor del är outnyttjad, inte minst när det gäller att föra över korta bilresor i tätort. Transportpolitikens funktionsmål om tillgänglighet innebär att förutsättningarna för att välja kollektiv-trafik, gång och cykel ska förbättras. Att skapa bättre förutsättningar för gång-och cykeltrafik har också strategisk betydelse för utvecklingen av kollektivtrafiken. För att driva denna utveckling framåt behövs ökad kunskap om hur arbetet med att ge gång-och cykeltrafik hög prioritet i den kommunala samhällsplaneringen kan utvecklas. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken grad gång-och cykeltrafiken prioriteras i planeringen och vad som påverkar prioriteringen samt att identifiera hinder och framgångsfaktorer i detta arbete. Detta genomförs genom fallstudier i två skånska kommuner med en aktiv planering för, och hög färdmedelsandel av, gång och cykel: Malmö stad och Lunds kommun. I fallstudierna görs granskning av översiktsplan och strategiska dokument samt av detaljplaner (med tillhörande fördjupning av översiktsplanen och/eller planprogram) och intervjuer med trafikplanerare, trafikingenjörer och planarkitekter i kommunen. Slutligen ges råd för en bättre prioritering av gång-och cykeltrafiken i planeringen.