Utvecklingen av självkörande fordon går mycket snabbt och system som under vissa förutsättningar stödjer en högre automation kommer snart att vara redo för en marknadsintroduktion. Denna utveckling kan få en genomgripande påverkan på hela vägtrafiksystemet och dess funktion i samhället. Det är ett komplext system som sannolikt kan ge effekter på exempelvis samhälls- och stadsplanering, bosättningsmönster, resmönster och resvanor, trafikarbete, former för bilägande m.m. Utredningen har kommit fram till att det inte finns något i trafiklagstiftningen som direkt hindrar användning av självkörande fordon i vägtransportsystemet. Dagens trafikregler utgår ifrån förarens ansvar för framförandet av fordonet. För helt självkörande fordon, där förare kanske helt kommer att saknas, behöver ansvarsfördelningen/ansvarsbegreppet utvecklas för att det ska kunna finnas någon som är ansvarig för färden. Fordonslagstiftningen styrs av EU och UNECE. Det finns idag inga krav som säkerställer en identifierad säkerhetsnivå på självkörande funktioner hos fordon. Utredningens uppfattning är att det kommer att behövas ett regelverk som säkerställer tillräcklig trafiksäkerhetsnivå för fordon med högre grad av automation för att inte marknadsintroduktionen ska försvåras. Utredningen bedömer att dessa fordon är tekniskt redo att introduceras på marknaden kring år 2020. I dagens lagstiftning finns utrymme för testverksamhet i verklig trafik med fordon av högre automatiseringsgrad. Trafiklagstiftningen är inte hindrande och om fordonen inte uppfyller de tekniska kraven finns möjlighet för Transportstyrelsen att ge undantag för denna verksamhet. Det finns liten kunskap om kommande systems svårigheter och risker därför ser inte utredningen i dagsläget att det finns behov av att ändra reglering av förarprovet eller fordonskraven vid förarprovet. Detsamma gäller eventuella behov av utveckling av förarutbildning. För att öka Transportstyrelsens kunskap och möjlighet att påverka utvecklingen har utredningen tagit fram ett antal förslag till fortsatt arbete. Dessa innebär bland annat att aktivt följa testverksamhet för att öka kunskapen om hur nationella och internationella regelverk behöver utvecklas och att fortsätta och intensifiera arbetet inom EU och UNECE med utgångspunkt från en samlad svensk målbild för området autonom körning.