Diss. Stockholm : KTH Royal Institute of Technology. Chemical Science and Engineering, 2015

Avhandlingen analyserar de politiska och de praktiska förutsättningarna för en elfordonintroduktion i kommunal regi och möjligheterna med elfordon inom kollektivtrafiken och offentliga fordonsflottor diskuteras. Detta görs med ett tvärvetenskapligt angreppssätt. Ett sådant angreppssätt möjliggör nya insikter till energistudier, då man genom att kombinera samhällsvetenskapliga metoder med tekniska möjliggör att studera tekniken i samverkan med omgivningen. Det kommunala självstyret ger kommunerna stort handlingsutrymme att själva arbeta fram lokala lösning på nationella åtaganden. Dock framgår det från resultaten att ansvarsfördelningen på transportområdet är otydlig, dels mellan lokalt och regionalt ansvar, dels mellan policyområdena energi respektive transport. Bristen på policyintegration innebär att kommunens policyutveckling riskerar att missa det övergripande målet. Avhandlingen har även studerat hur s.k. policyentreprenörer lyckas placera laddfordon på den politiska agendan och hur de på olika sätt underlättar införandet i fordonsflottan. Användningen av laddfordon som verksamhetsfordon har studerats genom att använda bl.a. loggböcker, intervjuer, enkätundersökningar och fokusgrupper. Resultatet visar på att initialt introducera laddfordon i fordonsflottor är ett bra sätt att införa denna teknologi i transportsystemet. Även om användningen varierat något under året, där vinterförhållanden har inneburit en minskad användning, visar resultatet att placeringsstrategin med vilken fordon allokeras som framförallt styr hur fordonen används. Laddfordon som tilldelats en specifik användare eller ett specifikt uppdrag används mycket. Laddfordon tillgängliga genom en bilpool har en teoretiskt stor användargrupp, men valbarheten innebär också att den kan bli bortvald till fördel för en konventionell bil. Insatser för att öka användningen har visat sig lyckats. Policyentreprenören har visat sig viktig för att attrahera nya användare och reviderade styrdokument formar nya beteenden. Resultat visar att användare av verksamhetsfordon är tämligen ointresserade av vilket bränsle eller teknik de använder, då deras primära syfte med bilanvändning är att utföra sina arbetsuppgifter, medan däremot acceptansen för ett misslyckat genomförande är mycket låg. Utifrån ett demonstrationsprojekt av seriehybridbussar i reguljär trafik diskuteras här möjligheterna med ökad elektrifiering av kollektivtrafiken. Bidraget av hybridisering analyseras med hänsyn till olika körförhållanden. Resultat visar att betydande förbättringar av fordonets energieffektivitet kan uppnås men att verklig körning skiljer sig från optimala förhållanden och då riskerar man att överskatta bidraget. Sverige har ambitiösa nationella mål för sin fordonsflotta, nämligen att vara fossiloberoende till 2030, och elektrifiering är en viktig pusselbit. Givet omfattningen av utmaningen är det inte bara ansvarsfullt utan även, vilket resultaten från denna avhandling visar, fördelaktigt att introducera laddfordon i den offentliga sektorn först.

This thesis analyses the political and practical conditions for introducing electric vehicles in Swedish public authorities and discusses the potential for using electric vehicles in public transport and public fleets. The work has been carried out using an interdisciplinary research approach. Such an approach brings new insights to energy studies; the combination of technical methods and methods from social science allows the technology to be studied in its societal context. Local self-government enables Swedish public authorities to implement local solutions in order to achieve national policy goals. However, the results show that for energy and transport policy a clear allocation of responsibilities between local and regional levels is lacking – and this clarity is also lacking between the different policy areas. The lack of policy integration implies a risk that local policy development can miss the mark when it comes to the overall policy goal. Furthermore, findings show that so-called policy entrepreneurs can succeed in putting electric vehicles on the political agenda, and they can enforce decisions and deploy the vehicles within the public bodies. The usage of plug-in electric vehicles in public fleets has been studied using (among other sources) logbooks, interviews, questionnaires and focus groups. Findings demonstrate a great potential to introduce plug-in electric vehicles through fleets. Although the usage varied slightly during the year, and winter conditions implied a general reduction in use, the results show that the deployment strategy is a central factor for the extent of the vehicle usage. Vehicles that are assigned a certain user or a specific task show a high degree of utilisation. Even though plug-in electric vehicles available through car-pools have a large potential group of users, the options also implies that users can instead choose a conventional vehicle. However, interventions to increase usage have proven to be successful. Policy entrepreneurial actions attract new users and revising organisational regulations, i.e. vehicle or environmental policies, shapes new behaviour. In this study, fleet vehicle users have proven to be relative indifferent to which fuel or technology they use, but acceptance for operation failure is very low. Based on a demonstration project of series hybrid buses in regular service, the possibility of increased electrification of public transport is discussed. The contribution of hybridisation is analysed through assessment of different types of driving conditions. Results show that significant improvements in energy efficiency can be achieved but, because actual and optimal driving conditions differ, there is a risk of overestimating the contribution. Sweden has set very ambitious national targets for its road transport system, i.e. to be fossil-fuel independent by 2030, and electrification is an important measure in reaching this goal. Given the magnitude of the challenge, it is not only the responsible thing to do; findings also show several advantages of introducing electric vehicles in the public sector first.