Rapporten behandlar vardagliga handlingsmönster med miljökonsekvenser i förhållande till användning av informations- och kommunikationsteknologi (IKT, vad som i dagligt tal benämns som IT). Våra frågeställningar har gällt a) hur miljömässigt lovande respektive problematiska handlingsmönster i stadsbors vardag kan identifieras samt b) hur potentialen för handlingsmönster att omvandlas genom användning av IKT kan bedömas, och i slutändan även utnyttjas, inom ramen för städers hållbara utveckling. Frågeställningarna har vi belyst genom de studier och exempel på handlingsmönster vi funnit i vår kunskapssammanställning. Rapporter och fallstudier visar på hur IKT används för att exempelvis effektivisera och informera, respektive dela på användning av resurser, produkter och fordon. Utifrån den miljösociologiska basen menar vi att det går att bedöma när och hur IKT eventuellt kan fungera som en möjliggörande teknik som förbättrar eller ersätter tidigare sätt att agera på. Det är även möjligt att diskutera de mer allmänt vetenskapligt definierade fenomen, som substitution och induktion, som vi också behandlat i kunskapssammanställningen. Vi har tagit upp hur samhällsstrukturer både möjliggör och begränsar samtidigt som de faktiskt endast kan sägas existera, eller upprätthållas, genom människors handlingar och i deras minne. Förändring uppstår i dynamiken mellan människors handlingar och de strukturer som har skapats av tidigare handlingar. Genom att handlingsmönster reproduceras med vissa nya inslag, som då IKT får nya användningsområden, förändras mönster av sociala relationer och system för hur vi exempelvis använder energi, reser, konsumerar eller umgås under såväl arbete som fritid. Vår litteraturgenomgång antyder att den kunskap som Centre for Sustainable Communications (CESC) partners tillsammans har tillgång till i dagsläget kan beskrivas som splittrad och med slagsida mot vissa typer av handlingsmönster och sektorer. Miljömässigt lovande handlingar är mer utforskade än problematiska sådana, liksom IKT-användning för pendlingsresor och hushållens energianvändning är mer utforskade än det mesta annat som människor använder IKT till. Forskning rörande fritid och underhållning i relation till miljö lyser i stort sett helt med sin frånvaro.

This report deals with everyday habits with environmental impacts in relation to the use of information and communication technology (ICT, colloquially referred to as IT). We raise issues related to a) how environmentally promising and problematic ‘ICT-practices’ in urban everyday life can be identified and b) how the potential for such practices to be transformed through the use of ICT can be assessed, and ultimately utilized, in the context of sustainable urban development. These issues we have addressed through reviewing case studies, reports etc. Case study examples showed how ICT is used, e.g. to streamline and inform, or to share resources, vehicles and other products. We discussed how it might be possible, from an environmental sociology perspective, to assess when and how ICT might serve as an enabling technology that enhances or replaces previous patterns of action. We also briefly included, and discussed, phenomena defined from more general sustainability science point of view, e.g. substitution, induction and rebound effects. An important starting point was that social structures both enable and limit specific patterns of action. The structures can only be said to exist, or be maintained, by people's actions and through their experience. Change occurs as a result of the dynamics between people's actions and the structures created by past actions. Social practices are constantly being reproduced, with additions of new elements, e g when ICT applications are put to new uses. Then patterns of social relations and systems might also change, for example in how we use energy, travel, consume or socialize during both work and leisure time. Our review indicates that the knowledge that partners of Centre for Sustainable Communications (CESC) currently have access to, is fragmented and with a bias towards certain types of sectors, and patterns of action. Environmentally promising practices are more researched than problematic ones. Furthermore, use of ICTs for e.g. commuting and monitoring household energy use is more researched than most other patterns of action involving use of ICTs. Research on e.g. leisure and entertainment in relation to the environment is very much absent from today’s body of knowledge (as it is defined and delimited in this report).