I denna rapport presenteras en omvärldsanalys av hinder för godstransporter över Sveriges gränser. Analysen är trafikslagsövergripande och inriktas på transporter till och från EU och Norge, med en utblick mot Asien och Ryssland. Sverige är ett land med stort ekonomiskt beroende av utrikeshandeln. Den stora andelen av varuhandeln sker med en stabil grupp länder och längs ett mindre antal större stråk. Sverige handlar mest med sina grannländer och andra länder i norra Europa. På grund av landets geografi inbegriper import och export ofta en sjötransport varför majoriteten av alla varor som korsar Sveriges gränser passerar en hamn. Utöver hamnarna är viktiga gränspassager den långa gränsen mot Norge samt Öresundsbron. Trenden med ökande godstransportarbete tillsammans med utrikeshandelns betydelse för Sverige ställer krav på gränspassager som är så friktionsfria som möjligt. Analysen baseras på en sammanställning av tidigare studier av hinder för gränsöverskridande transporter samt en intervjustudie. I litteraturgenomgången sammanställs tekniska och administrativa brister i transportsystemet för de olika trafikslagen, samt specifika hinder för transporter till och från våra närmaste grannländer Norge, Finland och Danmark. Tidigare studier visar på tekniska och administrativa hinder främst för järnvägen, men även för vägtrafiken och sjöfart beskrivs vissa problem. För att beskriva infrastrukturanvändarnas perspektiv, har intervjuer gjorts med representanter för tågoperatörer, speditörer, varuimporterande och -exporterande företag, åkerier, rederier, branschorganisationer och transportexperter. Hinder och brister har genom dessa identifierats inom nationella och internationella regelverk och tolkning av desamma, förutsättningar för intermodala transporter, begränsningar i infrastrukturen och hinder kopplade till förtullning av varor, med fokus på dels handel med Norge, dels sjöfartens förutsättningar. Vidare beskrivs vissa hinder i kontakten med myndigheter och dess organisation och agerande, problem med säkerhet och kriminalitet i samband med varutransporter, järnvägens tekniska och administrativa utmaningar vid gränsövergångar samt vissa aspekter kring konkurrens mellan trafikslag. I litteraturstudien såväl som intervjustudien beskrivs flest hinder i samband med järnvägstrafiken, antagligen beroende på att spårtrafiken ställer särskilt höga krav på harmonisering i många olika dimensioner, både tekniskt och vad gäller planering, förvaltning, trafikledning med mera, samt att järnvägssystemet utvecklats och förvaltats inom nationella ramar. Samtidigt betonas gränshindren inom järnvägstransportsystemet mindre i intervjuerna än i litteraturen. De tekniska hinder som enligt litteraturgenomgången och intervjuerna påverkar vägtrafiken bedöms vara av betydligt mindre dignitet. Sjöfarten och flygtrafiken är mer internationella till sin karaktär och vidare tillhandahålls dess infrastruktur till stor del av naturen, vilken bör vara bidragande orsaker till att färre hinder beskrivs för dessa trafikslag. Den allmänna uppfattningen har varit att Sverige har ett godstransportsystem som i de flesta avseenden kan mäta sig väl med den funktionalitet och standard som finns i andra utvecklade ekonomier. Detta är emellertid en bild som inte bekräftas helt entydigt i denna studie. Tvärtom anges brister i den svenska infrastrukturen – och då i första hand i fråga om standarden och kapaciteten i järnvägssystemet – som ett viktigt hinder för internationella transporter. Men det går inte heller att dra slutsatsen att man anser att förhållandena är bättre i Sveriges grannländer – snarare finns det indikationer om motsatsen. Vidare upplevs kontakterna med svenska myndigheter som mycket smidiga jämfört med motsvarigheterna utomlands, även om det även inom detta område finns förbättringspotential. Den Europeiska Unionen har generellt underlättat för varutransporter mellan medlemsländerna. Fortfarande efterfrågas dock harmonisering av regelverk och tolkning av gemensamma regler, mellan medlemsländerna. I Sverige ger myndighetsstrukturen med Transportstyrelsen och Trafikverket som trafikslagsövergripande myndigheter ovanliga möjligheter att även harmonisera regelverk med mera mellan trafikslagen, något som efterfrågas av olika aktörer. Att helt eliminera alla de identifierade hindrena är knappast möjligt eller ekonomiskt försvarbart. Men det behövs åtgärder för effektivare användning av den befintliga infrastrukturen, bättre övergångar mellan trafikslagen så att varje trafikslag kan utnyttjas optimalt och förutsättningar för bättre informationsutbyte mellan parterna i logistik- och transportkedjorna. För att få effektiva gränsöverskridande transporter är internationella samarbeten helt nödvändiga, både inom Europa och globalt. Ett sätt att angripa problemen är genom Gröna Korridorer, där arbete pågår men skulle kunna intensifieras. Utöver dessa generella rekommendationer listas slutligen ett antal konkreta åtgärdsförslag för att minska hindren för gränsöverskridande transporter, som framkommit under studien.