Welcome to the National Transport Library Catalogue

Normal view MARC view

Trafikslagsövergripande stråkstudie och åtgärdsvalsanalys, Göta älv-Vänerstråket : godsutredning och samhällsekonomisk analys

By: Publication details: Borlänge Trafikverket, 2013Description: 72 sSubject(s): Online resources: Abstract: Vänersjöfarten har ett mer än tusenårigt ursprung. Under medeltiden fraktades gods på Vänern till Vänersborg, lastades om till häst och vagn och kördes längs Edsvägen förbi fall och strömmar till Lödöse för vidare utskeppning på Västerhavet. Redan Gustav Vasa insåg betydelsen av bättre sjöförbindelser och pekade ut behovet av att bygga slussar. Den första öppnades i Lilla Edet 1607 och Trollhätte kanal var komplett 1800 genom slussarna förbi fallen i Trollhättan. Den senaste generationen av slussar öppnades 1916. Godsvolymerna inom handelssjöfarten var som störst under 1970- till 1990-talen, då frakterna uppgick till närmare 4 miljoner ton per år. Sedan 1990-talets mitt har godsvolymerna stegvis avtagit, och uppgår i dagsläget till strax under 2 miljoner ton per år. Den huvudsakliga orsaken till nedgången är att högvärdigt gods – främst oljeprodukter, papper och styckegods – från 2000-talets början lämnat sjöfarten till förmån för järnvägstransporter. De branscher som utgör underlaget till nuvarande sjögods bedöms ha en stabil framtid och ökar enligt Trafikverkets prognos till år 2030 med cirka 50 % (se kapitel 18). Ett beslut om att Sverige inför EU:s regelverk om inre vattenvägar från 2014 väntas komma. Detta innebär att sjöfarten får bättre förutsättningar att behålla godsbranscher, men också konkurrensmässiga fördelar gentemot nya branscher. Sammantaget är bedömningen att godsvolymen inom Vänersjöfarten 2030 uppgår till cirka 3,9 miljoner ton per år, en fördubbling gentemot dagens nivåer. Utvecklingen i Europa är att sjötrafik på floder (inre vattenvägar) och längs kusterna ökar, och nya kanaler byggs i det europeiska kanalnätverket. EU:s vitbok förskriver att vägtransporterna successivt skall minska på längre sträckor (>300 kilometer) till förmån för järnvägs- och sjötransporter. Detta är nödvändigt för att minska köer och miljöbelastningar i vägtrafiken och hantera framtida kapacitetsbegränsningar i järnvägsnätet. Med nya och något större slussar kan sjötransporten anpassas till dagens fartyg i Europa och konkurrensen kan öka. Med större volymer blir också marginalkostnaden lägre och sjötransporten mer konkurrenskraftig. Sjöfarten kommer framöver att få mer miljövänliga bränslekällor, såsom lågsvavlig diesel och flytande naturgas (LNG). Sjöfarten blir därmed ett bra miljöval. Beroende på politiska beslut stärker miljökraven sjöfartens konkurrenskraft. Tre viktiga samhällsfrågor berör Göta älv och Vänern. - Vattenreglering av Vänern och avtappning via Göta älv. Sjöfarten och slussar ingår i avtappningssystemet. - Skredsäkring av Göta älv, där vattenavtappningsvolymer och sjöfarten har påverkan. Genom att bygga nya slussar i Trollhättan kan material som behövs för skredsäkring av bottnar och brinkar levereras på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt. Mycket stora ekonomiska vinster finns vid samordning. - Nya slussar i Trollhätte kanal för att säkra sjöfartens framtid. Sjöfarten är av strategisk betydelse för näringslivet i regionen, och helt avgörande för viss industriverksamhet. Utan sjöfart ökar sårbarheten och konkurrensen minskar. Näringslivet får högre transportkostnader, vilket minskar den internationella konkurrenskraften. Frågan om nya slussar eller inte är i många avseende unik eftersom åtgärden är ”digital”, det vill säga antingen så utförs den till sin helhet, eller inte alls. Detta innebär att antingen så säkerställs och utvecklas Vänersjöfarten, eller så läggs Vänersjöfarten ner med alla de konsekvenser detta för med sig.
Item type: Reports, conferences, monographs
No physical items for this record

Vänersjöfarten har ett mer än tusenårigt ursprung. Under medeltiden fraktades gods på Vänern till Vänersborg, lastades om till häst och vagn och kördes längs Edsvägen förbi fall och strömmar till Lödöse för vidare utskeppning på Västerhavet. Redan Gustav Vasa insåg betydelsen av bättre sjöförbindelser och pekade ut behovet av att bygga slussar. Den första öppnades i Lilla Edet 1607 och Trollhätte kanal var komplett 1800 genom slussarna förbi fallen i Trollhättan. Den senaste generationen av slussar öppnades 1916. Godsvolymerna inom handelssjöfarten var som störst under 1970- till 1990-talen, då frakterna uppgick till närmare 4 miljoner ton per år. Sedan 1990-talets mitt har godsvolymerna stegvis avtagit, och uppgår i dagsläget till strax under 2 miljoner ton per år. Den huvudsakliga orsaken till nedgången är att högvärdigt gods – främst oljeprodukter, papper och styckegods – från 2000-talets början lämnat sjöfarten till förmån för järnvägstransporter. De branscher som utgör underlaget till nuvarande sjögods bedöms ha en stabil framtid och ökar enligt Trafikverkets prognos till år 2030 med cirka 50 % (se kapitel 18). Ett beslut om att Sverige inför EU:s regelverk om inre vattenvägar från 2014 väntas komma. Detta innebär att sjöfarten får bättre förutsättningar att behålla godsbranscher, men också konkurrensmässiga fördelar gentemot nya branscher. Sammantaget är bedömningen att godsvolymen inom Vänersjöfarten 2030 uppgår till cirka 3,9 miljoner ton per år, en fördubbling gentemot dagens nivåer. Utvecklingen i Europa är att sjötrafik på floder (inre vattenvägar) och längs kusterna ökar, och nya kanaler byggs i det europeiska kanalnätverket. EU:s vitbok förskriver att vägtransporterna successivt skall minska på längre sträckor (>300 kilometer) till förmån för järnvägs- och sjötransporter. Detta är nödvändigt för att minska köer och miljöbelastningar i vägtrafiken och hantera framtida kapacitetsbegränsningar i järnvägsnätet. Med nya och något större slussar kan sjötransporten anpassas till dagens fartyg i Europa och konkurrensen kan öka. Med större volymer blir också marginalkostnaden lägre och sjötransporten mer konkurrenskraftig. Sjöfarten kommer framöver att få mer miljövänliga bränslekällor, såsom lågsvavlig diesel och flytande naturgas (LNG). Sjöfarten blir därmed ett bra miljöval. Beroende på politiska beslut stärker miljökraven sjöfartens konkurrenskraft. Tre viktiga samhällsfrågor berör Göta älv och Vänern. - Vattenreglering av Vänern och avtappning via Göta älv. Sjöfarten och slussar ingår i avtappningssystemet. - Skredsäkring av Göta älv, där vattenavtappningsvolymer och sjöfarten har påverkan. Genom att bygga nya slussar i Trollhättan kan material som behövs för skredsäkring av bottnar och brinkar levereras på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt. Mycket stora ekonomiska vinster finns vid samordning. - Nya slussar i Trollhätte kanal för att säkra sjöfartens framtid. Sjöfarten är av strategisk betydelse för näringslivet i regionen, och helt avgörande för viss industriverksamhet. Utan sjöfart ökar sårbarheten och konkurrensen minskar. Näringslivet får högre transportkostnader, vilket minskar den internationella konkurrenskraften. Frågan om nya slussar eller inte är i många avseende unik eftersom åtgärden är ”digital”, det vill säga antingen så utförs den till sin helhet, eller inte alls. Detta innebär att antingen så säkerställs och utvecklas Vänersjöfarten, eller så läggs Vänersjöfarten ner med alla de konsekvenser detta för med sig.