Landskapskaraktärsanalys (LKA) är en metodik utvecklad inom Trafikverkets FOI-projekt Landskap i långsiktig planering. Den syftar till att föra in kunskap om landskapets förutsättningar, känslighet och potential tidigt i Trafikverkets – och samhällets - planeringsprocesser. Det är då möjligheterna är som störst att styra slutresultaten så att målen för ett hållbart transportsystem och hållbart landskap kan förverkligas. LKA och dess olika delar kan användas som underlag för de olika stegen i åtgärdsvalsstudier och även senare i planeringsprocessen. LKA beskriver landskapet och dess potential att stärkas, och utvecklas i den hållbara riktningen. När kostsamma åtgärder planeras ska de också optimeras för att samtidigt göra nytta för landskapet och dess människor, främja det hållbara landskapet och helst “påtagligt förbättra” det. Syftet med att ha med kunskap om landskapet tidigt i planeringen är att öka förutsättningarna att finna lämpliga åtgärder och lösningar som tar hänsyn till landskapets känslighet och nyttjar dess potential, liksom infrastrukturens krav och behov. Att förstå och använda landskapet som ett system - en arena och en attraktiv resurs - tar sin utgångspunkt i den Europeiska Landskapskonventionen. Konventionen rekommenderar ett integrerat arbetssätt utifrån landskapet som helhet: ”landscape as perceived by people”. Med landskap menas: ”ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av, och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer”. Metodiken beskrivs i trafikverkets publikation 2011:122, Landskap i långsiktig planering- Pilotstudie i Västra Götaland. I flera svenska län och regioner finns regionala underlag som beskriver och värderar landskapet på utifrån olika anspråk, t.ex. vindkraft eller landsbygdssutveckling. Frågan som ställdes i detta delprojekt var ”kan användandet av en befintlig landskapsanalys underlätta och förbilliga arbetet att genomföra en LKA?” Som försökslän valdes Västernorrland. Motiven var att FOI-projektet hittills arbetat i Götaland och Svealand, men inte i Norrland. Länsstyrelsen hade tagit fram en modern landskapsanalys för vindkraft som kunde fungera som bas: Regional landskapsanalys med fördjupning gällande landskapets tålighet för vindkraft (länsstyrelsen, rapport 2010:27). Länsstyrelsens rapport ger en god helhetsbeskrivning av landskapet som helhet och beskriver landskapstyper och karaktärsområden. Den omfattar också ekologiska, kulturhistoriska och visuella analyser. Det är en tillgänglig rapport med beskrivande texter och ett rikt bildmaterial. I den Landskapskaraktärsanalys som du håller i din hand, gjordes vissa justeringar i förhållande till den förutnämna analysen. Den kompletterades med de analyser och bedömningar som är relevanta för infrastruktur. Exempel på kompletteringar är ekologiska täthetsanalyser, kulturhistoriska strukturer och objekt kopplade till kommunikationsstråk. Eftersom de topografiska och geologiska förutsättningarna har stor betydelse för underhåll och nyanläggning av infrastruktur bidrog denna information även till en justering av avgränsningar i landskapstyper.