I augusti 2012 föreslog dåvarande regeringen att Ostlänken mellan Järna och Linköping samt sträckan Mölnlycke – Bollebygd skulle byggas som ett första steg mot en ny stambana för höghastighetståg mellan Stockholm – Göteborg och Stockholm – Malmö. Dessa två investeringar ingår i nationell plan 2014–2025 som fastställdes av regeringen i april 2014. Trafikverket tar årligen fram en Basprognos med ett antal underlagsrapporter, den senaste Basprognos 2030 började gälla 1 april 2015 och bygger på en trafikering som förutsätter att investeringarna i den fastställda planen genomförs. I basprognosen ingår således Ostlänken och Mölnlycke – Bollebygd, men inte ett färdigt höghastighetsnät. Tågtrafiken i Basprognos 2030 finns beskriven i en underlagsrapport. Både nuvarande och förra regeringen är överens om att den fysiska planeringen ska fortsätta för sträckan Stockholm – Göteborg respektive påbörjas för sträckan Jönköping – Malmö, trots att fler nya järnvägssträckningar inte ingår i den fastställda planen. Regeringen har tillsatt två förhandlingspersoner (Sverigeförhandlingen) med uppdrag att förhandla fram sträckningar och finansiering med regioner, landsting och kommuner. En annan fråga som ska belysas är de kommersiella förutsättningarna, dvs. vilket intresse som finns att bedriva trafik på nya stambanor mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. De kommersiella förutsättningarna påverkas av trafikeringsupplägget, inklusive maxhastigheter och stationernas antal och läge, men också av vilka banavgifter som tas ut liksom av affärsupplägg och konkurrenssituationen gentemot andra trafikslag. Syftet med detta PM är att beskriva: - Trafikering och kapacitet i södra Sverige med Basprognos 2030. - Hur trafiken i Basprognos 2030 antas förändras med nya stambanor (höghastighetsbanor) mellan Stockholm och Göteborg/Malmö - Trafikverkets antaganden om grundutförande och trafikering för fortsatt analysarbete - Hur kapaciteten på Västra och Södra stambanan påverkas av nya stambanor