Urbana godstransporter har olika karaktär och varierar med verksamhet, geografi, samt fordon och det är en mycket heterogen marknad. I staden finns även många olika intressenter med olika mål som påverkar den urbana distributionen. Mellan intressenterna kan det finnas målkonflikter. På en övergripande samhällsnivå är de transportpolitiska målen vägledande även för politik med bäring på citylogistik. Detta innebär ur ett hänsynsmålsperspektiv att transportsektorns fossilberoende ska minska, utsläppen av växthusgaser ska minska, luften ska bli renare samtidigt som att skador och hälsorisker ska minimeras. Ur ett funktionsmålsperspektiv ska transporterna öka tillgängligheten till exempel genom att minska trängsel. Transporterna ska vara såväl samhällsekonomiska som företagsekonomiskt lönsamma. Godstransporterna ska bidra till tillväxten. Vidare när det gäller urbana transporter blir minskning av de visuella och auditiva intrången andra viktiga aspekter, liksom att transportsystemet kan utformas på ett yteffektivt sätt. Det finns inte mycket statistik om godsflöden i städer, men skattningar tyder på att urbana godstransporter svarar för 10-15 procent av fordonsrörelserna i städerna. I urbana transporter är lastbilen dominerande med de för- och nackdelar som det innebär. Att många städer och intressenter upplever problem med de urbana godstransporterna tyder de många olika projekt som finns inom området på. Projekt vars syfte är att lösa problem genom infrastruktur inbegriper till exempel att körbanor används till olika saker under olika tidpunkter på dygnet. Inre vattenvägar och järnvägar/spårvägar som del i den urbana transporten, pipelines och underjordiska tunnlar är ytterligare exempel. Ett viktigt område är lastzoner och terminaler, där mikroterminaler och flyttbara terminaler är nyare inslag.