Licentiatavhandling Karlstad : Karlstads universitet, 2016

Den pågående och framtida klimatförändringen sätter press på aktörer att möta risker som associeras med klimatförändring. Syftet med denna avhandling är att bidra med kunskap om lärande och kunskapsöverföring inom offentlig förvaltning av landtransportinfrastruktur. Eftersom lärande och kunskapsöverföring är grundläggande för planering och beslutsfattande om strategier och åtgärder som främjar ett robust transportsystem. Målet för detta arbete är att belysa lärande och kunskapsöverföring inom och mellan olika organisationer i det svenska samhället. Det socio-tekniska systemperspektivet - som används som analysram i båda studierna ger en djupare förståelse för bakomliggande faktorer. En kvalitativ ansats, som omfattar intervjuer, deltagande observationer och dokumentanalys, har används i detta licentiatarbete. I den första studien belyses möjligheten att använda sig av industriella utredningsmetoder på naturolyckor i en svensk kontext av en översvämning i en järnvägstunnel. De industriella utredningsmetoderna visade sig vara användbara för utredning av konsekvenser efter skyfall, med olika metodologiska fördelar och nackdelar. Den andra studien utforskar hur Trafikverkets verksamhetsområde Underhåll arbetar med lärande kopplat till väderextremer; hur de fångar upp erfarenheter och kunskap som finns hos kontrakterade entreprenörer, samt hur entreprenörerna uppfattar att lärande och erfarenhetsåterföring sker. Resultatet från båda studierna visar på både svaga styrsignaler och svaga återkopplingssignaler, vilket medför svaga lärandekurvor. Olika hinder sågs ligga bakom med svaga styr- och återkopplingssignaler bl.a. resurser i tid och processer, systematik i utredning av naturolyckor, incitament att lära av varandra, utbildning och kunskap, värderingar normer och attityder till hur och varför identifierade problem ska lösas. Ett adaptivt förhållningssätt innebär att man behöver ta hänsyn till dessa hinder på ett systematiskt sätt.

Extreme weather events and effects of climate change are threats to the transport sector’s functionality and safety. Risk management in this context implies a necessity to focus on the connection between near-term experiences and coping strategies on one hand, and long-term adaptation analyses on the other. How learning from past events and subsequent knowledge sharing can be adopted is a question that needs to be explored, discussed and tested. A systematic approach to lessons learned calls for measures of investigation, reporting, planning, implementation and evaluation. A qualitative case study approach was used in this thesis. In the first paper the practices of accident investigation in operation and maintenance were inventoried within the Swedish Transport Administration (STA). Three accident investigation methods were applied and tested on a cloudburst event, causing flooding in a railway tunnel in Sweden. In the second paper, semi-structured interviews, documents, and archival records were used as means for penetrating deeper into the attitudes and understanding of lessons learned concerning extreme weather events within a procured public-private partnership. The results of the two studies showed weak signals of feedback on lessons learned. Partly, these weak signals could be traced back to weak steering signals. Various obstacles impeded learning curves from lessons learned. The obstacles were of both hard and soft values, e.g. resources in time and equipment, systematic investigation methods, incentives for lessons learned, education and knowledge, values, norms and attitudes towards how and why identified problems should be solved. Successful knowledge sharing requires that close attention is paid to such obstacles and that an adaptive approach is adopted.