Komplettering av SSPA-rapport RE20157370-01-01-A Konsekvensbeskrivning för klimat och energikrav på färjeverksamhet Ericson Borgh, Martin
Series: SSPA Rapport ; RE40167795-01-00-APublication details: Göteborg SSPA Sweden AB, 2016Description: 48 sSubject(s): Online resources: Abstract: SSPA har erhållit beställning från Trafikverket för att stödja med metodframtagnings- och analysarbete som en del i Färjerederiets klimat- och energimål. Följande uppdragsbeskrivning var del i Trafikverkets beställning. Målet med projektet är att leverera ett underlag om kostnader för elektrifiering av färjedriften. Underlaget kompletterar tidigare forskningsprojekt ”Konsekvensbeskrivning för klimat- och energikrav på färjeverksamhet” genom att djupare studera framförallt inverkan av olika scenarior för batterikostnader. Resultatet levereras som en uppdatering av tidigare rapport. Behovet av att utreda påverkan av sjunkande batterikostnad är till stor del påkallat av de rapporter och nyheter som kommit det senaste året om just sådana sjunkande kostnader för vägfordon, främst bilar, med batterier som del i sina drivlinor. Den tidigare refererade studien med SSPA rapportnummer RE20157370-01-01-A hade bl.a. följande text som del i uppdragsbeskrivningen: Trafikverkets färjeverksamhet ger upphov till ett koldioxidutsläpp på ca 35 000 ton genom den diesel som används för drift och uppvärmning av färjorna. Långsiktigt har regeringen och riksdag beslutat om visionen att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser 2050. Det innebär att även transportsystemet och färjeverksamheten behöver ha denna vision. Inom Trafikverket pågår nu ett arbete att utreda konsekvenser och utveckla metodik för att ställa klimat- och energikrav på infrastruktur. Färjeverksamheten ingår inte i det startade forskningsprojektet. De preliminära krav som utvärderas är en minskning av klimatpåverkan med 15 procent och energianvändningen med 10 procent till 2020 jämfört med 2015. Dessa reduktioner är härledda från nationella klimat och energimål satta av regering och riksdag. Reduktionerna har också varit utgångspunkten för det utspel som gjorts om CO2 mål för Färja de kommande åren (900 ton per år). Arbetet indelas i två huvuddelar. I del A genomförs nulägesanalyser av befintlig trafik, kunskapsinhämtning av reduktionsmöjligheter med olika teknikval samt de kostnader som är förknippade med teknikvalen. Del A redovisas i en rapport, samt vid ett möte hos Trafikverket. Rapporten är avsedd att vara för internt bruk inom Trafikverket och att tjäna som bas för arbetet i Del B. I del B genomförs analysen av och redovisningen av den bedömda möjligheten att nå reduktions-målen samt kostnaderna för att nå målen. Del B redovisas i en rapport vilken kan sägas vara slutrapporten för uppdraget. I görligaste mån tas också en Excelbaserad modell fram i Del B som kan tjäna som bas för framtida arbete med utsläppsreduktion. Vid uppstartmöte för projektet förtydligades reduktionsmålen till att vara: - 15 procent lägre CO2-utsläpp 2020 jämfört med 2015 - 30 procent lägre CO2-utsläpp 2025 jämfört med 2015 - 10 procent lägre energianvändning 2020 jämfört med 2015. Den resulterande LCC-beräkningen kommer att presenteras dels i termer av kronor, men också i termer av kostnad per sparat kg koldioxidutsläpp. Den senare parametern få den är viktig för att värdera miljönyttan av att välja ett elektrifierat fartygsmaskineri mot andra åtgärder för att reducera CO2-emissioner.SSPA har erhållit beställning från Trafikverket för att stödja med metodframtagnings- och analysarbete som en del i Färjerederiets klimat- och energimål. Följande uppdragsbeskrivning var del i Trafikverkets beställning. Målet med projektet är att leverera ett underlag om kostnader för elektrifiering av färjedriften. Underlaget kompletterar tidigare forskningsprojekt ”Konsekvensbeskrivning för klimat- och energikrav på färjeverksamhet” genom att djupare studera framförallt inverkan av olika scenarior för batterikostnader. Resultatet levereras som en uppdatering av tidigare rapport. Behovet av att utreda påverkan av sjunkande batterikostnad är till stor del påkallat av de rapporter och nyheter som kommit det senaste året om just sådana sjunkande kostnader för vägfordon, främst bilar, med batterier som del i sina drivlinor. Den tidigare refererade studien med SSPA rapportnummer RE20157370-01-01-A hade bl.a. följande text som del i uppdragsbeskrivningen: Trafikverkets färjeverksamhet ger upphov till ett koldioxidutsläpp på ca 35 000 ton genom den diesel som används för drift och uppvärmning av färjorna. Långsiktigt har regeringen och riksdag beslutat om visionen att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser 2050. Det innebär att även transportsystemet och färjeverksamheten behöver ha denna vision. Inom Trafikverket pågår nu ett arbete att utreda konsekvenser och utveckla metodik för att ställa klimat- och energikrav på infrastruktur. Färjeverksamheten ingår inte i det startade forskningsprojektet. De preliminära krav som utvärderas är en minskning av klimatpåverkan med 15 procent och energianvändningen med 10 procent till 2020 jämfört med 2015. Dessa reduktioner är härledda från nationella klimat och energimål satta av regering och riksdag. Reduktionerna har också varit utgångspunkten för det utspel som gjorts om CO2 mål för Färja de kommande åren (900 ton per år). Arbetet indelas i två huvuddelar. I del A genomförs nulägesanalyser av befintlig trafik, kunskapsinhämtning av reduktionsmöjligheter med olika teknikval samt de kostnader som är förknippade med teknikvalen. Del A redovisas i en rapport, samt vid ett möte hos Trafikverket. Rapporten är avsedd att vara för internt bruk inom Trafikverket och att tjäna som bas för arbetet i Del B. I del B genomförs analysen av och redovisningen av den bedömda möjligheten att nå reduktions-målen samt kostnaderna för att nå målen. Del B redovisas i en rapport vilken kan sägas vara slutrapporten för uppdraget. I görligaste mån tas också en Excelbaserad modell fram i Del B som kan tjäna som bas för framtida arbete med utsläppsreduktion. Vid uppstartmöte för projektet förtydligades reduktionsmålen till att vara: - 15 procent lägre CO2-utsläpp 2020 jämfört med 2015 - 30 procent lägre CO2-utsläpp 2025 jämfört med 2015 - 10 procent lägre energianvändning 2020 jämfört med 2015. Den resulterande LCC-beräkningen kommer att presenteras dels i termer av kronor, men också i termer av kostnad per sparat kg koldioxidutsläpp. Den senare parametern få den är viktig för att värdera miljönyttan av att välja ett elektrifierat fartygsmaskineri mot andra åtgärder för att reducera CO2-emissioner.