Nollvision och ökad produktivitet vid vägarbeten Bergquist, Stefan
Publication details: Stockholm Fordonsstrategisk Forskning och Innovation [FFI], 2015Description: 15 sSubject(s): Online resources: Abstract: Huvudsyftet med detta projekt var att öka säkerheten vid vägarbeten. Det långsiktiga målet är att skapa möjligheter för Volvo att nå visionen om noll olyckor och hög produktivitet för våra kunder. Projektets fokus har varit att identifiera säkerhetsrisker vid vägarbeten, att utveckla en elektronisk säkerhetsbur (aktiva säkerhets funktioner) och att implementera och testa dessa på maskiner. Målen för projektet var: - Undersöka olycksdata från vägarbeten för att öka kunskapen och förståelsen kring de risker som finns. - Definiera en elektronisk säkerhetsbur (aktiva säkerhets funktioner) för att minska risken för olyckor för människor och maskiner på vägarbeten. Samtidigt ska produktiviteten vid vägarbetet beaktas. - Undersöka tillgängliga sensor system för absolut eller relativ positionering av arbetare och maskiner. - Implementera ett antal säkerhetsfunktioner (som väljs baserat på olycksanalysen) i en demonstrator. - Presentera projektresultat med hjälp av demonstrator, presentationer och forskningsbidrag. - Tillsätta en doktorand inom området som inom projektet skall skriva en licentiat rapport. För att kunna uppnå målen på ett effektivt sätt delades arbetet in i fem arbetspaket. I det första arbetspaketet undersöktes olyckssituationen kring vägarbeten. Enligt denna undersökning är den vanligaste allvarliga olyckstypen att arbetare till fots blir påkörda av antingen maskiner eller fordon från trafiken. I det andra arbetspaketet analyserades olika möjliga funktioner för ökad säkerhet vid vägarbeten. Det beslutades att system för varning och automatisk inbromsning vid risk för kollision skulle implementeras och demonstreras i projektet. Dessa funktioner har inte bara potentialen att öka säkerheten vid vägarbeten utan även att kunna användas på andra typer av maskiner i andra typer av anläggningsarbeten. I det tredje arbetspaketet undersöktes olika sensorlösningar och säkerhetsfunktionerna utvecklades. Tre olika sensorslösningar användes i projektet: GPS med kommunikation mellan enheter, stereo kamera och radar. Dessa tre system har olika fördelar men ingen utav dem kan uppfylla alla de krav som krävs för att kunna uppnå bästa möjliga resultat med de implementerade algoritmerna. Funktionerna som implementerades var ett zon baserat kollisionsvarningssystem där dynamiska säkerhetszoner används för att avgöra om det är risk för kollision och ett system för automatisk inbromsning. Denna algoritm predikterar i varje tidssteg om föraren kan undvika ett hinder och bromsar automatiskt om så inte är fallet I det fjärde arbetspaketet integrerades sensorsystemet och algoritmerna i anläggningsmaskiner. För majoriteten av testerna inom projektet användes GPS med kommunikation systemet. Det levererade data till algoritmen som varnade operatören eller bromsade maskinen om en olycka var nära förestående. In det sista arbetspaketet presenterades resultaten på ett antal olika sätt. Aktiviteterna inkluderade bland annat demonstrationer och presentationer på konferenser och universitet.Huvudsyftet med detta projekt var att öka säkerheten vid vägarbeten. Det långsiktiga målet är att skapa möjligheter för Volvo att nå visionen om noll olyckor och hög produktivitet för våra kunder. Projektets fokus har varit att identifiera säkerhetsrisker vid vägarbeten, att utveckla en elektronisk säkerhetsbur (aktiva säkerhets funktioner) och att implementera och testa dessa på maskiner. Målen för projektet var: - Undersöka olycksdata från vägarbeten för att öka kunskapen och förståelsen kring de risker som finns. - Definiera en elektronisk säkerhetsbur (aktiva säkerhets funktioner) för att minska risken för olyckor för människor och maskiner på vägarbeten. Samtidigt ska produktiviteten vid vägarbetet beaktas. - Undersöka tillgängliga sensor system för absolut eller relativ positionering av arbetare och maskiner. - Implementera ett antal säkerhetsfunktioner (som väljs baserat på olycksanalysen) i en demonstrator. - Presentera projektresultat med hjälp av demonstrator, presentationer och forskningsbidrag. - Tillsätta en doktorand inom området som inom projektet skall skriva en licentiat rapport. För att kunna uppnå målen på ett effektivt sätt delades arbetet in i fem arbetspaket. I det första arbetspaketet undersöktes olyckssituationen kring vägarbeten. Enligt denna undersökning är den vanligaste allvarliga olyckstypen att arbetare till fots blir påkörda av antingen maskiner eller fordon från trafiken. I det andra arbetspaketet analyserades olika möjliga funktioner för ökad säkerhet vid vägarbeten. Det beslutades att system för varning och automatisk inbromsning vid risk för kollision skulle implementeras och demonstreras i projektet. Dessa funktioner har inte bara potentialen att öka säkerheten vid vägarbeten utan även att kunna användas på andra typer av maskiner i andra typer av anläggningsarbeten. I det tredje arbetspaketet undersöktes olika sensorlösningar och säkerhetsfunktionerna utvecklades. Tre olika sensorslösningar användes i projektet: GPS med kommunikation mellan enheter, stereo kamera och radar. Dessa tre system har olika fördelar men ingen utav dem kan uppfylla alla de krav som krävs för att kunna uppnå bästa möjliga resultat med de implementerade algoritmerna. Funktionerna som implementerades var ett zon baserat kollisionsvarningssystem där dynamiska säkerhetszoner används för att avgöra om det är risk för kollision och ett system för automatisk inbromsning. Denna algoritm predikterar i varje tidssteg om föraren kan undvika ett hinder och bromsar automatiskt om så inte är fallet I det fjärde arbetspaketet integrerades sensorsystemet och algoritmerna i anläggningsmaskiner. För majoriteten av testerna inom projektet användes GPS med kommunikation systemet. Det levererade data till algoritmen som varnade operatören eller bromsade maskinen om en olycka var nära förestående. In det sista arbetspaketet presenterades resultaten på ett antal olika sätt. Aktiviteterna inkluderade bland annat demonstrationer och presentationer på konferenser och universitet.