"En granskningsrapport från Riksrevisionen".

Riksrevisionen har granskat vilka erfarenheter som finns av hur OPS-lösningen för Arlandabanan fungerat under de tjugo år som gått sedan Arlandabaneavtalen slöts. Arlandabanan, som togs i drift 1999, är det första och hittills enda större nationella infrastrukturprojekt som genomförts i offentlig-privat samverkan (OPS). Arlandabanan byggdes av det privata företaget A-Train AB som också finansierade stora delar av investeringen. Arlandabanan ägs av det statliga bolaget Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB), medan A-Train har nyttjanderätten till Arlandabanans spår och stationer och driver flygpendeln Arlanda Express. De så kallade Arlandabaneavtalen reglerar rättigheter och skyldigheter för AIAB och A-Train. Avtalen gäller under 45 år (1995–2040) med möjlighet till förlängning i 10 år. Det finns begränsad erfarenhet av hur OPS-lösningar påverkar statens möjligheter till insyn och inflytande över de tjänster som produceras. Hur villkor i OPS-avtal formuleras kan ha betydelse för statens inflytande, till exempel vad gäller utformningen av tjänsterna, parternas rättigheter och skyldigheter samt möjligheter till omförhandlingar. Det kan även ha betydelse för statens möjligheter att nå politiska mål. Flera större infrastrukturprojekt är för närvarande under utredning och alternativa finansieringsformer, inklusive OPS, diskuteras för dessa. Syftet med granskningen är att lyfta fram erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan, inför framtida beslut om genomförandeformer för infrastrukturprojekt. Granskningen har inte omfattat jämförelser mellan OPS-lösningen för Arlandabanan och andra OPS-projekt i Sverige eller med andra genomförandeformer för infrastrukturprojekt.