På många håll i världen pågår f.n. forskning och demonstration av koncept för självkörande bilar. Förväntningarna är stora att detta starkt ska bidra till ökad säkerhet, mindre emissioner och ökad kapacitet i vägnätet. I projektet Drive Me planerar Volvo att med början år 2017 testa självkörande bilar (autonomous vehicles = AV) i samarbete med bl.a. Trafikverket. Transportstyrelsen har i en förstudie inventerat vilka lagar och bestämmelser som kan behöva ändras. Viktiga frågor är bl.a. trafikregler och ansvar om en olycka skulle inträffa. Centralt i detta sammanhang är frågan om ägar- resp. produktansvar. En av fördelarna som nämns när det gäller självkörande bilar på lång sikt är att det inte krävs någon mänsklig förare. Tiden bakom ratten kan då komma att upplevas som mindre onyttig. Det skulle kunna innebära att tiden utnyttjades för produktivt arbete eller fritidssysselsättningar. Anderson et al (2014) menar därför att kostnaden för trängsel och köer kommer att reduceras, inte för att köerna minskar utan för att trafikanternas tidsvärden minskar. Konsekvensen av detta kan bli att man bosätter sig längre från sitt arbete och vi får en ny våg av utglesning. Å andra sidan kan frigörande av parkeringsytor i stadens centrala delar innebära en fortsatt trend mot mer kompakta städer. Det är därför oklart om självkörande bilar på sikt ger glesare eller tätare städer. Anderson et al gör en bred genomgång av de många utmaningar som industrin står inför när det gäller utveckling av självkörande bilar. Deras rekommendation till beslutsfattare är att tillåta självstyrande bilar om och när de har bevisats vara överlägsna mänskliga bilförare. En central fråga när det gäller självkörande bilar är i vilken utsträckning möjliga förbättringar kan bidra till att lösa förväntade framtida kapacitetsproblem på det svenska vägnätet. Viktiga frågor för Trafikverket att studera är hur och när fordonssammansättningen påverkas, hur detta i sin tur påverkar trafiken och vilka problem som måste lösas för att i realiteten nå de teoretiskt möjliga kapacitetsförbättringarna och påverka samhällsutvecklingen i önskad riktning. Movea har under 2014-15 genomfört en preliminär analys på uppdrag av myndigheten Trafikanalys (Movea, 2015). Av tidigare studier att döma påverkas kapaciteten starkt av i vilken utsträckning kolonnkörning tillämpas och av spridning i bromsförmåga mellan olika fordon, vilket i sin tur påverkar vilket säkerhetsavstånd som är nödvändigt. På motorvägar tänker man sig att man till en början tillåter självkörande bilar på separata smalare körfält. Det kan dock vara svårt i Sverige där det i normalfallet bara finns två körfält på motorvägarna. Inledningsvis kan försiktig inställning av distanshållningen innebära att kapaciteten begränsas genom självkörande bilar. Det kan då vara lämpligt att begränsa användningen till landsbygden och till perioder utanför rusningstrafiken i tätorterna. De mycket stora kapacitetsvinster som uppskattats på lång sikt med kolonnkörande fordon skulle i nuläget innebära att man för svenska förhållanden såväl kör över hastighetsgränsen som har en olagligt kort tidslucka till framförvarande fordon. Lagarna måste således ändras om detta ska kunna accepteras. Detta kräver att alla säkerhetsmässiga frågor är lösta. Vi fokuserar i detta FoI-projekt på steget före full automatik, s.k. semi-autonoma fordon med ökad information mellan fordon och infrastrukturen, som väntas påverka trafiken alltmer under den närmaste tioårsperioden. Stora vinster vid trafikplatser och korsningar kan innebära ökad intelligens både som styrapparater i infrastrukturen och styralgoritmer hos fordonen. Dessa måste också kunna samverka med varandra genom V2I- och V2V-kommunikation. De tekniska lösningarna för dessa problem är ännu inte helt utforskade. I båda fallen tycks en mycket hög marknadsandel krävas för att få påtagliga vinster.