Utveckling och implementering av förbättrad testmetod för cykelhjälmar Halldin, Peter ; Fahlstedt, Madelen
Publication details: Stockholm KTH, Skolan för Teknik och Hälsa, Avdelningen för Neuronik, 2015Description: 39 sSubject(s): Online resources: Notes: Forskning finansierad av Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond Abstract: Mer än var tredje svensk använder cykelhjälm idag. Dessa cykelhjälmar är standardtestad med raka islag vilket inte är så realistiskt med tanke på att de flesta cykelolyckor har sneda islag. Dessutom är hjärnan mer känslig mot rotation som uppkommer vid sneda islag. Inom europeiska standardiseringsorganisationen (CEN) finns det en arbetsgrupp som arbetar med att ta fram en ny testmetod för sneda islag (TC158 – WG11). Innan en sådan testmetod kan introduceras behövs flera frågetecken rättas ut. Två frågetecken är om nacken ska inkluderas och hur islagspunkter på hjälmen ska väljas. En ny testmetod kommer att ta flera år att få till men ett sätt att snabbare påverka hjälmtillverkare och få ut informationen till slutkonsument skulle vara ett ratingsystem för hjälmar. Med denna bakgrund har projektet haft tre delprojekt: studera nackens inverkan, studera känsligheten för islagspunkter på hjälmen samt ta fram en pilot för ett ratingsystem. Nackens inverkan på huvudets kinematik utvärderades med hjälp av befintliga Finita Element (FE) modeller aven mänsklig nacke och en modell av en experimentell så kallad Hybrid III nacke. Islag mot hjälm monterad på ett huvud analyserades med dessa nackmodeller samt mot islag utan nacke. Mellan humannacken och experimentella nacken var det en tydlig skillnad i två av tre fall. I vissa fall var utan nacke mer lik humannacken än experimentella nacken. Slutsatsen är att nacken påverkar men inte så mycket att den krävs för ett hjälmislag. Denna förenkling är därför att rekommendera istället för en mekanisk nacke som inte är framtagen för detta islag och därför inte blir bättre än att testa hjälmar utan nacke. Känslighetsanalysen av islagspunkter på hjälmen gjordes både experimentellt och med numeriska stimuleringar. Båda studierna visade på att islagspunkten påverkade kinematiken men att storleken av påverkan var beroende av islagspunkt. Detta medför att en rekommendation i dagsläget är att specificera exakta testpunkter som baseras på islagspunkter från olycksstatistik. En pilot av ett ratingsystem togs fram som byggde på hjälmens kapacitet att motverka hjärnskador. Ratingsystemet baserades på att hjälmen testades experimentellt för tre olika sneda islag och accelerationerna från dessa test applicerades på KTH:s FE-huvudmodell för att uppskatta risken för huvudskada. Utifrån detta resultat fick hjälmen en totalpoäng som resulterade i en rating mellan en och fem stjärnor. De fjorton testade hjälmarna fick en rating mellan 1 och 3 stjärnor. Populärvetenskaplig sammanfattning: http://www.lansforsakringar.se/globalassets/aa-global/dokument/ovrigt/aa-om-oss/forskning/00000-popularvetenskaplig--sammanfattning-utveckling-implementering-av-forbattrad-testmetod-for-cykelhjalmar.pdfForskning finansierad av Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond
Mer än var tredje svensk använder cykelhjälm idag. Dessa cykelhjälmar är standardtestad med raka islag vilket inte är så realistiskt med tanke på att de flesta cykelolyckor har sneda islag. Dessutom är hjärnan mer känslig mot rotation som uppkommer vid sneda islag. Inom europeiska standardiseringsorganisationen (CEN) finns det en arbetsgrupp som arbetar med att ta fram en ny testmetod för sneda islag (TC158 – WG11). Innan en sådan testmetod kan introduceras behövs flera frågetecken rättas ut. Två frågetecken är om nacken ska inkluderas och hur islagspunkter på hjälmen ska väljas. En ny testmetod kommer att ta flera år att få till men ett sätt att snabbare påverka hjälmtillverkare och få ut informationen till slutkonsument skulle vara ett ratingsystem för hjälmar. Med denna bakgrund har projektet haft tre delprojekt: studera nackens inverkan, studera känsligheten för islagspunkter på hjälmen samt ta fram en pilot för ett ratingsystem. Nackens inverkan på huvudets kinematik utvärderades med hjälp av befintliga Finita Element (FE) modeller aven mänsklig nacke och en modell av en experimentell så kallad Hybrid III nacke. Islag mot hjälm monterad på ett huvud analyserades med dessa nackmodeller samt mot islag utan nacke. Mellan humannacken och experimentella nacken var det en tydlig skillnad i två av tre fall. I vissa fall var utan nacke mer lik humannacken än experimentella nacken. Slutsatsen är att nacken påverkar men inte så mycket att den krävs för ett hjälmislag. Denna förenkling är därför att rekommendera istället för en mekanisk nacke som inte är framtagen för detta islag och därför inte blir bättre än att testa hjälmar utan nacke. Känslighetsanalysen av islagspunkter på hjälmen gjordes både experimentellt och med numeriska stimuleringar. Båda studierna visade på att islagspunkten påverkade kinematiken men att storleken av påverkan var beroende av islagspunkt. Detta medför att en rekommendation i dagsläget är att specificera exakta testpunkter som baseras på islagspunkter från olycksstatistik. En pilot av ett ratingsystem togs fram som byggde på hjälmens kapacitet att motverka hjärnskador. Ratingsystemet baserades på att hjälmen testades experimentellt för tre olika sneda islag och accelerationerna från dessa test applicerades på KTH:s FE-huvudmodell för att uppskatta risken för huvudskada. Utifrån detta resultat fick hjälmen en totalpoäng som resulterade i en rating mellan en och fem stjärnor. De fjorton testade hjälmarna fick en rating mellan 1 och 3 stjärnor. Populärvetenskaplig sammanfattning: http://www.lansforsakringar.se/globalassets/aa-global/dokument/ovrigt/aa-om-oss/forskning/00000-popularvetenskaplig--sammanfattning-utveckling-implementering-av-forbattrad-testmetod-for-cykelhjalmar.pdf