Vägnätets tillgänglighet får allt större betydelse för skogsnäringen. Det är en följd av ökade krav på precision i leveranser samtidigt som kravet på kostnads-effektivitet har ökat och lagernivåerna för rundvirke sänkts. Ett varmare klimat med längre förfallsperioder och en önskan att införa lägre lagernivåer ökar utmaningen. För att säkerställa industrins virkesbehov till lägsta möjliga totalkostnad är det viktigt att vägnätet är tillgängligt för transporter, vilket innebär att vägbyggnad och under¬håll måste anpassas på ett sådant sätt att tillgängligheten garanteras. I Sverige används Skogsstyrelsens Anvisningar för projektering & byggande av Vägklass 3 och 4 (Skogsstyrelsen, 2011) för skogsbilsvägbyggnad. Överbyggnadstabellerna i anvisningarna bygger på: - Undergrundens materialtyp. - Vägbyggnadstyp (skärning eller bank). - Avsedd tillgänglighetsklass. I Nordamerika används US Forest Service Surfacing Thickness Program (STP) för att beräkna överbyggnaden på skogsbilvägar relaterat till spådjupsbildning och trafikbelastning. STP bygger på fler parametrar i beräkningen av överbyggnadens tjocklek än de svenska överbyggnadstabellerna. Denna studie genomfördes för att i fält validera och utvärdera spårdjupsmodellen STP för svenska förhållanden. Tre provvägar med olika undergrund byggdes i fält sommaren 2015 och modellerades i STP. Testkörning med lastbil utrustad med CTI-system utfördes under hösten 2015. Verkligt spårdjup inmättes efter testkörning med normalt däcktryck och med CTI. Detta jämfördes med det genom STP beräknade spårdjupet.