Under 2016 genomför Trafikverket en förstudie som ska undersöka möjligheterna för och behoven av en ny strategisk innovationssamverkan inom området godstransporter. Första delen av förstudien, steg 1, innebär att inventera och kartlägga befintlig forskning och innovation, FoI, inom fem delområden: 1. Infrastruktur och policy 2. Statistik och prognoser 3. Klimat och drivmedel 4. Godslogistik och affärsmodeller 5. Uppkopplade system och fordon. Denna delrapport redovisar resultaten av kartläggningen av två av dessa delområden. Denna delrapport består egentligen av två separata delrapporter, dels ”Klimat och drivmedel” och dels ”Uppkopplade fordon och system”. Arbetet genomfördes inom samma arbetsgrupp då det visade sig att det var svår att dra en klar gräns mellan de två delrapporterna eftersom vissa frågeställningar var ”olika sidor på samma mynt”. Transportsystemet är hårt belastat och godstransporterna väntas öka de närmsta åren, vilket sätter ytterligare press på systemen. Potentialen att flytta över transporter från lastbil till andra trafikslag är begränsad. Det långväga godset inom Sverige transporteras främst mellan de tre storstadsregionerna där järnvägsnätet redan är hårt belastat. Inkommande gods till Sverige kommer främst via sjöfarten, via hamnstäder, för vidare distribution till olika destinationer. Detta spär på städernas redan ansträngda situation. Det urbana transporternas utmaningar handlar primärt om trängsel, emissioner, energi, tillgänglighet, buller, mm. I storstadsområdena krävs det bättre samordning och styrmedel som främjar en mer effektiv logistik. Urbana transporter behöver ha access till innerstaden och förändringar skall ge positiv påverkan på trafiken i området. Distributions- och konsolideringscentra måste fungera i relation till fjärrtransporter. Vi behöver studera logistikcentra som samtidigt kan fungera som lokala centrum, d v s multifunktionell infrastruktur som kan betjäna många syften. Långväga transporter har andra utmaningar. Möjligheten till en transportslagsöverflyttning är ofta överdriven när möjligheterna i praktiken är små, p g a att alternativen saknas eller har bristande kapacitet eller förmåga. Transportsystemet karaktäriseras av naturliga monopol, där lastbilen används för kortväga transporter, sjöfarten för bulkgods och flyget för gods med ett högt värde. Trots de senaste årens utveckling av teknik och biodrivmedel är de tunga transporterna fortsatt beroende av fossila drivmedel, bl. a på grund av begränsad tillgång till fossilfria bränslen. Samtidigt måste vi ta hänsyn till redan definierade förväntningar och krav inom transportområdet som t ex att: - Säkerhet är grundläggande, det är inte någon option, - ITS är en förutsättning för att utveckla trafiken - GHG-utsläpp och emissioner skall minimeras och om möjligt bort - Det behövs ett högre systemperspektiv för att lösa systemkonflikter - Big Data kommer att göra skillnad, men hur återstår att se. Transportbranschen har en naturlig uppdelning beroende på var i logistik- och transportkedjan vi befinner oss. Det är dels aktiviteter som genomförs i urbana områden och dels fjärrtransporter som innehåller alla transportslag. Däremellan återfinner vi de aktiviteter som genomförs på terminaler och noder. Denna fördelning är en operationell sortering där affärsmodeller och farkoster är specialiserade på att hantera sin specifika typ av transport. Vi ser en möjlig sortering i tre områden, Urbana transporter, terminaler/noder och långväga transporter där service/tjänster utförs dagligen. Områden som behöver utvecklas var för sig och tillsammans. Inom Klimat och drivmedel och Uppkopplade system och fordon ser att det finns utrymme för olika övergripande teknikområden som alla kan bidra till ett uthålligt transportsystem, men de drivs framåt med olika förutsättningar, målbilder med olika resultat och konsekvenser. Exempel på detta är bl a: Elektrifiering: den pågår intensivt men inte linjärt, även om mycket till synes är lika så finns det olika utvecklingslinjer som följer sin egen logik. Elektrifieringen kan ge oss en disruptiv utveckling m h a okonventionella aktörer och oväntade händelser som skapar nya konkurrent-fördelar. Hur ser dessa ut? Physical Internet kan bli ett specialområde eller rent av ett kärnområde för ett TH-Gods. Den ökade tilltron till automatiserade system. Bilsamhället börjar fasas ut genom säkra ”Mobility-on-demand”- tjänster samt med ”mobilitets-poddar”. Gäller det även ”Transport-on-demand? Nya möjligheter med digitalisering och uppkopplade av godstransporter. Det finns nära nog oändligt många nya möjligheter men det drivs av ett 10-årsperspektiv. Digitaliseringens och uppkopplade fordons koppling till Physical Internet. Men vad leder digitaliseringen till, kan den bli sin egen fiende, eller vår? Vi behöver tillföra andra perspektiv när vi spanar efter för och nackdelarna på kort och lång sikt. Det kan t ex vara att debatten om vem kommer kontrollera den säkerhetskritiska och affärskritiska kommunikationen mellan fordon och kund. Blir det fordonstillverkarna, mjukvaruutvecklarna eller någon annan? Cyber security, en möjlig showstopper? Vilka är riskerna i godstransportsystemet, operationella, och ekonomiska? Samhället: Ett område där vi behöver lyfta blicken och studera aktiviteterna från ett mänskligt utifrån-och-in-perspektiv. Samhällsfrågor kommer in här, även CSR-frågor och etik. En ökad digitalisering och automatisering av service och tjänstesamhället skapar andra osäkerheter, vad är nästa krisbransch? Inom områdena Klimat och drivmedel samt Uppkopplade system och fordon studerade vi ett 50-tal projekt och aktiviteter. Förstudien gör inte anspråk på att vara heltäckande utan urvalet baseras på projekt och aktiviteter som varit relativt enkla att hitta och identifiera, vilket till stor del kan bero på hur vilken kommunikations-strategi de sökta aktiviteterna och projekten har.