Denna promemoria sammanfattar kunskapsläget om sambandet mellan åtgärder inom transportområdet för en ökad tillgänglighet å den ena sidan och produktivitet, tillväxt och sysselsättning å den andra sidan. Att ökad tillgänglighet kan ha en positiv påverkan på produktivitet och sysselsättning visas i genomgången. De förklaringar som ges är vanligtvis att närheten, både geografiskt och tidsmässigt, gör det lättare att dela kostnader och risker, bättre matchning på arbetsmarknaden, och ett ökat kunskapsutbyte. Storleken på, och sambanden mellan, dessa effekter är svåra att uppskatta. Åtgärder inom transportområdet har betydelse för många olika områden. Genomgången visar att genom att förbättra tillgängligheten för arbetsresor, tjänsteresor och godstransporter finns förutsättningar för tillväxt och sysselsättning. En förbättrad tillgänglighet för exempelvis arbetsresor underlättar både för arbetstagare att ta sig till och från arbetet, samt att hitta ett passande arbete, och för arbetsgivare att kunna anställa just den kompetens de behöver – det vill säga – matchningen på arbetsmarknaden förbättras. Genomgången tar också upp de geografiska dimensionerna regionförstoring och regionförtätning. Agglomerationseffekter (positiva effekter av geografisk närhet) som uppstår när ekonomiska verksamheter koncentreras till en geografisk yta, spelar en viktig roll. Därför finns det skäl att tro att åtgärder som förtätar arbetsmarknader är mer effektiva ur ett sysselsättningsperspektiv, än åtgärder för regionförstoring. Om staten önskar använda de budgetmedel som finns inom infrastrukturområdet för att öka tillväxt och sysselsättning, bör framförallt samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder genomföras. Sådana åtgärder har potential att ge en kostnadseffektiv effekt på sysselsättningen. I bedömningen av vilka infrastrukturåtgärder som ska genomföras bör den samhällsekonomiska kalkylen spela en stor roll. Genomgången visar att den samhällsekonomiska kalkylen är central, men att metoderna inom vissa områden behöver utvecklas för att stärka förutsättningarna för sysselsättning. Inte minst genom att ta bättre hänsyn till de positiva effekter som förbättrad arbetspendling kan ge. För att möjliggöra en bedömning av vilka åtgärder som har en potential att främja sysselsättning bör också restidsnyttor av arbetsresor framgå i den samlade effektbedömning som Trafikverket redovisar för investeringar i infrastruktur.