Utgångspunkten för arbetet med säker vägtrafik i Sverige är nollvisionen. Den innebär att det långsiktiga målet för trafiksäkerhetspolitiken i Sverige är att ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken. Riksdagen, regeringen, Trafikverket, kommunerna och alla andra systemutformare, har att hantera den officiella programteori som formulerades i riksdagens nollvisionsbeslut år 1997. Denna teori säger följande:

(1) Systemutformarna har det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning. (2) Trafikanterna har ansvar för att följa det regelverk som gäller för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning. (3) Om trafikanterna inte följer regelverket eller om personskador uppstår vid en olycka måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller skadas allvarligt. Den del i nollvisionen som avser trafikantansvaret – och i bredare bemärkelse civilsamhällets och lokalsamhällets ansvar – har inte definierats eller preciserats på ett tydligt sätt. Den här studien försöker visa hur ett botten-upp-perspektiv skulle kunna se ut och vad det kan tillföra svensk trafiksäkerhetspolitik. Studien fokuserar därför på vad det civila samhällets organisationer och de enskilda medborgarna kan göra för att öka trafiksäkerheten i lokalsamhället och hur de kan bistås av kommuner och andra systemutformare. Ett framgångsrikt arbete med att skapa ökad säkerhet för oskyddade trafikanter kräver ett tydligt fokus på trafiksäkerhetsproblemen i människornas närmiljö. Det är i lokalsamhällets närmiljöer som de oskyddade trafikanterna oftast är i rörelse – på väg till och från hemmet, arbetsplatsen, skolan, bussen, affären, vårdcentralen, idrottshallen, vänner och bekanta eller någon annanstans. För att åstadkomma trafiksäkerhetsförbättringar är det viktigt att ta till vara på det engagemang och den initiativkraft som kan mobiliseras lokalt, exempelvis i skolor, bostadsområden och pensionärsorganisationer. Föräldrars engagemang i de lokala trafikfrågorna är av stor betydelse. När föräldrar samverkar med skolor och andra aktörer i lokalsamhället kan starka koalitioner för trafiksäkerheten växa fram. Det finns flera skäl till att öka allmänhetens aktiva engagemang och deltagande i lokala trafiksäkerhetsfrågor. Den behövs som en ”vakthund för trafiksäkerheten i lokalsamhället. Lokal aktörssamverkan kan bidra till att åtgärder i lokalsamhället genomförs på ett effektivt sätt. Ett ökat engagemang på lokal nivå kan leda till ett ökat stöd från allmänheten för program och prioriteringar på regional och nationell nivå. Ökad delaktighet och ökat medborgarinflytande i lokala angelägenheter stärker civilsamhället och den lokala demokratin. När människor får tillträde till ”dialogiska gemenskaper” skapas nya förutsättningar för förändring, både på individnivå, i grupper och i samhället.