Intervjuer med förarna visade inte på några stora skillnader mellan konventionella fordon och HCT-fordon vad gäller slitage på fordon och utrustning. Inte heller körsättet påverkades nämnvärt. HCT-fordon kunde dock ibland vara lite ”segare” vid start och styraxeln kunde få lite svårt med fästet i tvära kurvor på slirigt underlag.
Analyser i projektet visade att HCT-fordon sliter mindre på vägarna än konventionella fordon. Detta gäller både för belagda vägar och för grusvägar. Det beror på att HCT-fordonen har fler axlar, vilket gör att axeltrycket blir lägre. Högst vägslitage noterades för 64-tonsfordon.
En analys av de enskilda vägarnas geometri visade att det inte är några svårigheter att framföra HCT-fordon på någorlunda moderna skogsvägar. På äldre skogsvägar kan det bli problem, eftersom de är smalare. Men där är det också svårt att köra konventionella 60-tonsfordon.
Däremot kan det bli problem med en del broar som inte klarar HCT-fordonens bruttovikt. Det gäller broar på såväl det allmänna som det enskilda vägnätet. Som en följd av detta har Skogforsk initierat projektet Utvecklad broinfrastruktur för mer hållbara vägtransporter, som ska pågå fram till februari 2019.
Ett HCT-fordon bedöms vara lika trafiksäkert som ett konventionellt fordon på 60 eller 64 ton. Detta gör att en fordonsflotta med HCT-fordon totalt sett blir mer trafiksäker, eftersom samma transportarbete kan utföras med färre fordon på vägarna.
Under projektet genomfördes flera olika studier kring HCT-fordonens bränsleförbrukning. Räknat per tonkilometer var den klart lägst för 90-tonsfordon, lite högre för 74-tonsfordon och högst för 60-tonsfordon.
En oro har funnits om att en övergång till HCT-fordon skulle flytta över en del transporter från järnväg till landsväg. Men en analys för ett större skogsföretag visade att det skulle handla om små volymer – ungefär 2,6 procent av företagets totala virkestransporter. Analysen tog dessutom inte hänsyn till att HCT-fordon samtidigt gör det mer lönsamt att transportera virke till företagets järnvägsterminaler i stället för att direkttransportera till industrin, vilket istället skulle öka virkestransporter med järnväg.