Sedan 2009, då de första HCT-fordonen började trafikera svenska vägar har det funnits ett intresse av att jämföra HCT-fordonen med de konventionella 60-, senare 64-tonsfordonen vad gäller ekonomi och utnyttjande. I detta arbete har jämförelser gjort mellan de tre stora kalkylmodellerna för åkeriverksamhet som finns i branschen
– Gille-kalkyl, Transam och SÅcalc. Alla tre kalkylmodellerna visade sig fungera bra för sina tänkta områden men ingen var avsedd för jämförelser av olika stora fordonskombinationer i en och samma beräkning. Därför utvecklades HCT-kalkyl som kan användas dels som ett hjälpmedel för att analysera, följa upp och förutse ekonomin i samband med nyinvesteringar, och dels för att direkt jämföra olika fordonskombinationer.
HCT-kalkyl har sedan använts för att göra just sådana jämförelser av tre typfordon i vardera fyra viktklasser. Av resultaten framgår att;
Bruttovikten påverkar inte grundprincipen för beräkningarna och de kalkyler som används fungerar inom sitt målområde oavsett bruttovikt.
Det finns ett behov av att förenkla och beskriva de ekonomiska effekterna av alternativa bruttovikter.
HCT-kalkyl pekar på en ekonomisk besparingspotential för tre typfordon på 4–5 procent vid en ökning från 60 till 64 ton och ytterligare 4–5 pro­cent vid en ökning från 64–74 ton.
Skillnaden i ekonomisk besparingspotential mellan 70 ton och 74 ton är cirka 1,5 procent till 74-tonna­rens fördel.