Trafikverket arbetar sedan ett antal år tillbaka med övergång till en digital anläggningsinformation TDOK 2015:0489, Strategidokument för digitalisering. Syftet med övergången är att säkerställa en gemensam digital anläggning och därmed en effektiv förvaltning av densamma. Den strategiska inriktningen avser en renodlad beställarroll för ökad produktivitet och innovation. Möjlighet till spårbarhet främjas av: neutrala, öppna format och tydlig kravställning. I TDOK 2015:0181 sammanställs de krav som uppfyllas avseende BIM och digitala. Under avsnitt 6 i TDOK 2015:0181 framgår krav på att objekt i ämnesområdesmodell ska vara inmätta och redovisade. Detta krav förutsätter en för Trafikverket en infrastruktur som länkar det digitala med verkligheten. Grundläggande i digitaliseringen ur ett geometriskt perspektiv är att den digitala världen i form av modeller representerar verkligheten och tvärt om. Rent praktiskt utgörs gränssnittet mellan det digitala och verkligheten av de geodetiska referenssystemen som utgör den gemensamma referensen mellan det digitala och verkligheten. Referenssystemen realiseras i form av aktiva och/eller passiva referensnät som dagligen går under benämningen stomnät. Trafikverket etablerar i nybyggnadsprojekt traditionellt stomnät i plan och höjd. Dessa utgör den gemensamma bas som används vid detaljmätning, datafångst och kontroller. Stomnäten lämnas i regel kvar som en del av anläggningen och används i förvaltningsprocessen. Stomnäten utgör alltså de objekt inom anläggningen som bär länken mellan den digitala anläggningsinformationen och verkligheten och utgör plattformen i beställarens kontrollprogram. Gemensamt referenssystem, förenklat utbyte av data, mellan aktörer i samhället, mellan projekt inom Trafikverket och inom det enskilda projektet. Frågan bottnar i nyttor ur ett samhällsperspektiv, trafikverksperspektiv och ur ett projektperspektiv. De arbetsmetoder som används vid planering, projektering, byggnation och förvaltning befinner sig i ständig utveckling. I slutet av 1990-talet hade GNSS-tekniken sitt genombrott. RTK-tekniken möjliggjorde positionering på ett några cm i realtid. Tekniken blev snabbt populär för maskinstyrning och är idag en de facto standard vid anläggningsbyggnation. Vid tiden etablerade varje entreprenör sin egen lösning för positionering viket i projekt med många aktörer resulterade i en oklarhet utifrån vilken som kontroller och uppföljning skulle ske. Avsaknaden av en gemensam infrastruktur för positionering som motsvarar användarens behov var grunden till FOI-projektet ”Stomnät i luften”. I projektet utvärderades ett helt nytt koncept för realisering av referenssystem där hela projektet får en realisering starkt knuten till överordnade nationella system. Projekt Bana Väg i Väst utsågs som pilotprojekt som försågs med en gemensam lösning för positionering under akronymen Pa-NRTK (projektanpassad Nätverks-RTK). Resultatet från FOI- och pilotprojektet visade att Pa-NRTK skapar förutsättningar för effektiv byggnation i långsträckta projekt, i komplexa miljöer och i projekt med många aktörer och delentreprenader. Erfarenheter att det finns besparingar att göra med Pa-NRTK finns både för det enskilda projektet men även för Trafikverket i stort. Pa-NRTK har skapat en gemensamma gemensam bas för positionering för alla aktörer. Lösningen har öppnat för fri rörlighet som främjat produktiviteten på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt. Med en förbättrad tillgänglighet har kraven avseende mätning och produktionsuppföljning kunnat höjas vilket föranleder en bättre kvalitetssäkrad slutprodukt. Tillgängligheten av Pa-NRTK i pilotprojektet skapade förutsättningar för i stor skala tillämpa maskinstyrning i Sverige vilket bidraget till en tidig teknikmognad och en hög grad av instrumentering i befintlig maskinpark. I Sverige idag bedrivs över 90% av utsättningen i anläggningsentreprenader med RTK-teknik. Idag etablerar Trafikverket Pa-NRTK i stora projekt med många aktörer. Exempel på projekt är: Västlänken, Ostlänken och Göteborg-Borås och Norrbotniabanan. Samtliga projekt har långa löptider och omfattar många aktörer i olika skeden. I samband med etableringarna utförs en bedömning av risker som kan påverka etableringarna. Risker delas i grupper omfattande överordnade satellitsystem, systemleverantörskopplade frågor, projektrelaterad frågeställningar och risker relaterade till systemets användare. I huvudsak är de risker som identifieras relaterade till teknikutveckling inom satellitsystem och användningen av desamma. Mycket händer inom området och den lösning som Trafikverket tog fram inom ramen för Stomnät i luften måste idag framtidssäkras genom att säkerställa aktualitet, tillförlitlighet och tillgänglighet framgent. Likväl som idag som i slutet av 1990-talet så har positioneringssystem en central plats i inom planering, byggande och förvaltning. FOI-projektet Stomnät i luften skapade förutsättningarna för maskinstyrning och produktion baserat på 3D ämnesområdesmodeller. Målet med Stomnät i luften 2.0 är att skapa förutsättningar för framtidens autonoma produktion genom ökad tillförlitlighet och robusthet.