Bygdeväg, bymiljöväg eller 2minus1-väg är olika benämningar på samma vägtyp: En väg med två breda vägrenar och en dubbelriktad körbana för fordonstrafik. Syftet är att öka tillgängligheten för oskyddade trafikanter och ge dem större plats i vägrummet. Vägar med denna eller liknande utformning finns på ett flertal platser i Sverige. Flera försök med denna utformning har gjorts i Sverige. Senast under 2011–2012 genomförde Trafikverket Syd ett experiment med 2minus1-vägar i Skåne. Det har funnits behov av att utvärdera dessa vägar samt ta fram rekommendationer om hur de skall utformas och användas. Syftet med projektet är att öka kunskapen om vilka effekter bygdevägar leder till och hur de kan utformas på bästa sätt. Projektet ska också ta fram rekommendationer för utformning av 2minus1 på ”VGU-nivå”. Effekterna i sammanfattning: • Hastighetsmätningar visar liten minskning av medelhastighet: o Ändring i medelhastighet är från + 1,5 till – 4,1 km/h. o Sänkning av medelhastigheten (alla objekt) med knappt 2 km/h. o Endast Allerumsvägen anses ha fått en större förändring av medelhastighet (minus 4 km/h). o Medelhastighet betydligt över skyltad hastighet på merparten av mätplatser. o Inga större skillnader i flöde mellan före- och efter-period. • Ingen ökning eller minskning av olyckor ses i objekten. • Medelhastighetsförändringen ger enligt potensmodellen en minskning av döda (D) med knappt 8 procent och 6 procent för döda+svårt skadade (DSS). • Tydlig lägesförändring hos motorfordon, med ökad kanalisering efter åtgärd. • Genomförande svårt med befintlig vägmarkering, bättre med ny beläggning. • Acceptans. o En knapp majoritet tyckte att bygdevägarna var bättre än den gamla utformningen, men att en separat GC-väg hade varit den bästa lösningen. o Kritik via media samt i direktkontakt med Helsingborgs kommun och Trafikverket har främst rört trygghet, beteende bilister, otrygghet i kurvor samt önskan om separat cykelväg. Bygdeväg med föreslagen utformning är genomförbar där separering av gående och cyklister längs statliga vägar inte är möjlig, med följande planeringsförutsättningar: • Vägar med lokal funktion. • Ej funktionellt prioriterat vägnät. • Ej högtrafikerad väg, flöden under 2 000 ÅDT (årsdygnsmedeltrafik). • Bedömd potential för cykling finns. • Hastighet är <= 70 km/h med inriktning VR 60. • Hastighetsdämpande åtgärder bör prövas. I tätortsmiljö med större cykelflöden gäller andra planeringsförutsättningar, de har inte hanterats i detta projekt. Projektet har tagit fram förslag på utformning på ”VGU-nivå” vilket sammanfattas: • Dubbelriktad körbana med fast bredd på sträcka: 3,0, 3,25 eller 3,5 meter beroende av totala vägbredden. • Vägren varierar från 1,0 till 2,0 meter. o Rekommenderad vägrensbredd är 1,3 m. o För att kunna cykla i bredd krävs minst 1,70 meter. • Vägmarkering M2 med bredd 0,2 m. • Vägren utmärks med M2 kantlinje och ”normal” vägrenskörning gäller: o ”Markeringen anger en körbanas yttre gräns”. • Vägmärke A5 används vid behov kompletterat med T4 samt T1. o A5. Varning för avsmalnande väg, Märket anger att vägen eller körbanan smalnar av. o T4. Fri bredd och T1. Vägsträckas längd. Förslaget har tagits fram i samarbete med Trafikverkets vägutformare och trafikingenjörer. Utformningen har diskuterats med sakkunniga hos Transportstyrelsen. Viktigt att tänka på vid genomförande: • Tydlig utformning, speciellt på befintlig väg (exempelvis hur vägmarkering utförs). • Information till boende och trafikanter. • Väl avvägd hastighetsbegränsning, eventuellt också hastighetsdämpande åtgärder.