I november 2017 fattade riksdagen beslut om ett nytt nationellt mål för funktionshinderspolitiken och en ny inriktning för dess genomförande. Målet är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Som en konsekvens av detta gav regeringen Trafikanalys i uppdrag att kartlägga funktionshinder i kollektivtrafiken
I slutrapporten konstaterar Trafikanalys att det saknas en helhetssyn på funktionsnedsättningar, hinder och resandet i kollektivtrafiken. Enskilda fysiska eller tekniska åtgärder överskuggar behovet av samordning och kvalitet avseende service och information, till exempel behovet av aktuell, korrekt och anpassad information om trafikmiljöernas tillgänglighet innan, under och efter en resa.
Inom ramen för uppdraget genomförde Trafikanalys en befolkningsenkät om funktionsnedsättningar och hinder i kollektivtrafik. Den visade att en av tre svenskar har någon typ av funktionsnedsättning som minskar möjligheten att åka kollektivt på egen hand. Den är klart fler än i tidigare undersökningar och beror på att Trafikanalys har ställt frågor som fångar in bredare grupper av funktionsnedsättningar: medicinska, fysiska, psykiska och kognitiva. Skattningen styrks genom analyser av tidigare undersökningsresultat.
Kollektivtrafiken rymmer både allmänna hinder för alla resenärer och särskilda hinder för personer med funktionsnedsättning. För de senare är dock alla slags hinder mer påfrestande och besvärligare än för befolkningen i övrigt. Alla slags hinder påverkar möjligheterna att resa kollektivt..