Trafikanalys ser i sin statistik att antalet färdtjänstberättigade i Sverige har minskat markant mellan 1998 och 2017 samtidigt som antalet personer totalt och antalet äldre personer i Sverige har ökat. En majoritet av de färdberättigade är äldre personer. Anledningen till att antalet färdtjänstberättigade har gått ner kan bero på flera saker, t ex att färre personer behöver färdtjänst när den allmänna kollektivtrafiken har blivit mer tillgänglig, att alltfler äldre kan och fortsätter köra bil jämfört med tidigare eller att det har blivit striktare regelverk som gör att färre personer är berättigade till färdtjänst. När den nya färdtjänstlagstiftningen kom 1998 (Lag (1997:736) om färdtjänst) blev regelverket kring vem som är berättigad till färdtjänst striktare och bedömningen av ansökningarna skulle baseras på individens förmågor, främst rörelseförmåga. Hur färdtjänsten är organiserad skiljer en del mellan landstingen. I vissa landsting har ansvaret för både själva trafikeringen av färdtjänst och myndighetsutövningen att bevilja tillstånd lämnats över från kommunerna till landstingen, medan andra landsting bara utför trafiken. Det varierar också huruvida alla kommuner i ett län eller bara ett antal av kommunerna har lämnat över hela eller delar av färdtjänsten. I färdtjänstlagen från 1998 gavs kommunerna möjlighet att överlåta sina uppgifter kring färdtjänst till dem som ansvarar för kollektivtrafiken i länet. Enligt statistik från Trafikanayls har det totalt i landet skett en minskning av antalet tillstånd med 25% mellan åren 1998 och 2017. I tjugo av de tjugoen länen har antalet färdtjänsttillstånd gått ner mellan dessa år och i ett är det oförändrat. Minskningen varierar mellan länen och i några län har antalet gått ner med 40-50%, medan det i andra har varit en betydligt mindre minskning med några procent. Medianvärdet ligger på 27% minskning. Detta innebär att antalet tillstånd per 1000 invånare har minskat mycket eftersom befolkningen ökar. Nationellt är antalet resor per tillstånd ganska stabilt under samma tid, men det varierar mycket i olika län. I det län där störst ökning har skett är ökningen 127%, medan det i ett annat län minskat 48%. Detta är de båda extremerna. Medianvärdet ligger på en minskning med 7%. I denna begränsade intervjustudie har ett antal län som utmärker sig på olika sätt vad gäller antal färdtjänsttillstånd och antal resor per tillstånd valts ut. Länen fördelar sig på tre grupper: län med liten minskning eller ingen förändring alls av antal tillstånd och förhållandevis liten förändring i antal resor per tillstånd (Stockholm, Östergötland och Skåne), län med en stor minskning av både antal tillstånd och antal resor per tillstånd (Blekinge, Dalarna och Gävleborg) samt län med en stor minskning av antal tillstånd och en stor ökning av antal resor per tillstånd (Jönköping och Kalmar). De utvalda länen är de som är mest framträdande inom respektive grupp.