Welcome to the National Transport Library Catalogue

Normal view MARC view

Eldrivna enpersonsfordon : en kunskapsöversikt om deras plats i trafiken

By: Contributor(s): Publication details: Göteborg : Koucky & Partners AB, 2018Description: 44 sSubject(s): Online resources: Notes: Skyltfonden Abstract: Eldrivna enpersonsfordon (EPF) är ett samlingsnamn för en grupp av fordon som på senare år har börjat synas mer i trafiken. Bland denna fordonstyp räknas Segways, elscootrar, hoverboards och flera andra. I Sverige klassas dessa fordon som cykel och är därför tillåtna på allmänna vägar så länge de når en maxhastighet på 20 km/h och har en kontinuerlig märkeffekt på max 250 W. Dessa fordon representerar fortfarande en liten grupp i den allmänna trafiken men exempel från Singapore och delstaten Kalifornien i USA visar att utvecklingen kan gå snabbt framåt och att vissa produkter, som exempelvis elscootrar med relativt låg inlärningströskel, har potential att bli ett substitut för andra färdsätt. Detta skapar nya utmaningar i stadstrafiken, inte minst när det kommer till trafiksäkerhet. Den STRADA-analys som genomförts i denna studie visar att majoriteten av trafikolyckorna mellan 2012 och 2017 med självbalanserande enpersonsfordon skedde på fritiden. Den mest förekommande olyckstypen var singelolyckor med skador på handled och armbåge. Olyckor med tvåhjuliga balansbrädor som hoverboards och liknande var mest vanliga bland barn mellan 6 och 12 år och uppträdde från 2016, efter produktens införande på marknaden, medan olyckor med tvåhjuliga balansbrädor med styrstång (som Segways) kan kopplas till äldre personer och är mer utspridda under 2012–2017. Antalet Det rapporterade olyckor under den analyserade perioden är låg, det kan dock antas att olyckor med EPF är underrapporterade. En klassning av EPF som egen fordonsgrupp skulle underlätta rapporteringen av olyckor och bidra till en ökad kontroll av produkterna då fordonen i så fall skulle behöva typgodkännas. Tydliga och enkla regler skulle samtidigt förenkla kontrollen av fordonen i trafiken och därmed kunna bidra till en ökad handlingskraft bland ansvariga/berörda myndigheter. Ett användningsområde som blir belyst i denna studie är användandet av EPF som mobilitetshjälpmedel för personer med funktionsvariationer. Här visar både exempel från andra länder och erfarenheter bland intervjupersonerna att EPF är ett alternativ till ”traditionella” färdmedel som exempelvis eldrivna rullstolar eller trehjulingar. Det finns idag lite forskning kring EPF och de flesta publikationer som hittats för denna studie är relaterade till Segways. Inga publikationer hittades som utgår från en svensk kontext. Med tanke på den snabba tekniska utvecklingen och kontinuerlig introduktion av nya fordon behövs ökad kunskap om dessa fordons potential och egenskaper och marknadsutvecklingen, inte minst utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv.
Item type: Reports, conferences, monographs
No physical items for this record

Skyltfonden

Eldrivna enpersonsfordon (EPF) är ett samlingsnamn för en grupp av fordon som på senare år har börjat synas mer i trafiken. Bland denna fordonstyp räknas Segways, elscootrar, hoverboards och flera andra. I Sverige klassas dessa fordon som cykel och är därför tillåtna på allmänna vägar så länge de når en maxhastighet på 20 km/h och har en kontinuerlig märkeffekt på max 250 W. Dessa fordon representerar fortfarande en liten grupp i den allmänna trafiken men exempel från Singapore och delstaten Kalifornien i USA visar att utvecklingen kan gå snabbt framåt och att vissa produkter, som exempelvis elscootrar med relativt låg inlärningströskel, har potential att bli ett substitut för andra färdsätt. Detta skapar nya utmaningar i stadstrafiken, inte minst när det kommer till trafiksäkerhet.
Den STRADA-analys som genomförts i denna studie visar att majoriteten av trafikolyckorna mellan 2012 och 2017 med självbalanserande enpersonsfordon skedde på fritiden. Den mest förekommande olyckstypen var singelolyckor med skador på handled och armbåge. Olyckor med tvåhjuliga balansbrädor som hoverboards och liknande var mest vanliga bland barn mellan 6 och 12 år och uppträdde från 2016, efter produktens införande på marknaden, medan olyckor med tvåhjuliga balansbrädor med styrstång (som Segways) kan kopplas till äldre personer och är mer utspridda under 2012–2017. Antalet Det rapporterade olyckor under den analyserade perioden är låg, det kan dock antas att olyckor med EPF är underrapporterade.
En klassning av EPF som egen fordonsgrupp skulle underlätta rapporteringen av olyckor och bidra till en ökad kontroll av produkterna då fordonen i så fall skulle behöva typgodkännas. Tydliga och enkla regler skulle samtidigt förenkla kontrollen av fordonen i trafiken och därmed kunna bidra till en ökad handlingskraft bland ansvariga/berörda myndigheter.
Ett användningsområde som blir belyst i denna studie är användandet av EPF som mobilitetshjälpmedel för personer med funktionsvariationer. Här visar både exempel från andra länder och erfarenheter bland intervjupersonerna att EPF är ett alternativ till ”traditionella” färdmedel som exempelvis eldrivna rullstolar eller trehjulingar.
Det finns idag lite forskning kring EPF och de flesta publikationer som hittats för denna studie är relaterade till Segways. Inga publikationer hittades som utgår från en svensk kontext. Med tanke på den snabba tekniska utvecklingen och kontinuerlig introduktion av nya fordon behövs ökad kunskap om dessa fordons potential och egenskaper och marknadsutvecklingen, inte minst utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv.