Syftet med detta FOI-projekt var att öka kunskapen om cykelkorsningar, ta fram utformningsprinciper som ger säkra och smidiga cykelkorsningar samt undersöka möjligheter och begränsningar med att använda mikrosimulering eller analytisk kapacitetsmodell för att utforma/reglera cykelkorsningar.
I projektet var Göteborg samarbetskommun och studieort. En kartläggning visade att det i Göteborgs innerstad (exklusive Hisingen) finns ca 130 cykelkorsningar. Av dessa är nästan åtta av tio trevägskorsningar respektive cykelkorsningar med ett eller flera korsningsben som korsar vägbana eller spårvagnsspår.
En cykelkorsning i Göteborg valdes ut där det fanns behov av och möjlighet till ombyggnad enligt utländska utformningsprinciper. Cykelkorsningen studerades i fält med flödesräkningar, observationsstudier och intervjuer med cyklister. Olika utformningar/regleringsformer analyserades i Capcal med tillämpning av faktiska och framtida flöden av fotgängare och cyklister i korsningen. Med stöd i analysen valdes en utformning med väjningsplikt och kompletterande vägmarkering.
Efter ombyggnaden genomfördes fältstudier med samma metod som före ombyggnaden. Baserat på före- och efterstudierna var tanken att utvärdera effekterna på cyklisters upplevelse, hastighet och samspel och att utvärdera hur väl det fungerar att analysera cykeltrafik i Capcal. Dock gjordes efterstudien senare på hösten än förestudien pga försenad ombyggnad, vilket gjorde det svårt att dra slutsatser om effekter av ombyggnaden. Trots detta konstaterades att cykelkorsningen kräver en större ombyggnad inför den förväntade trafikökning som beräknas ske till år 2025.