Väderprognoser av god kvalité är av stor vikt inom en rad olika områden, inte minst inom
flygtrafiken. En viktig aspekt är att man ur säkerhetssynpunkt är betjänt av goda förutsägelser
av meteorologiska förhållanden såsom vindar, turbulens, moln och dimma. Det pågår
dessutom ett arbete med att minska flygets klimatpåverkan, till exempel genom minskad
bränsleförbrukning och därmed minskade utsläpp av koldioxid. Förbättrade väderprognoser
skulle kunna vara ett stöd för att förbättra nuvarande system för flygoptimering. Det är väl
känt att kvalitén på väderprognoser är beroende av tillgängligheten av observationer man har
för att skapa ett realistiskt starttillstånd för den numeriska modell som används för att
prognostisera vädret. Luftfartsverket (LFV) förfogar över en stor mängd meteorologiska
observationer som kan erhållas ur dess flygledningssystem. Etablering av
observationsströmmar till Sveriges meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) och
användande av dessa data i SMHIs väderprognosmodell medför en potential att göra bättre
väderprognoser, speciellt kring flygplatser och längst flygstråk. Användande av meteorologiska
observationer från flygledningssystem i numeriska väderprognoser är något som först
uppmärksammades för ungefär tio år sedan och som under senare årstuderats mer noggrant.
Dessa studier har företrädesvis gjorts av Europas vädertjänster och en viktig anledning är att
man i Europa ligger långt framme med standardisering och implementering av
flygledningsteknologier som är lämpliga att extrahera väderdata från. Framför allt rör det sig
om Mode-S EHS (Enhanced Surveillance) teknologin men även data från Mode-S MRAR
Meteorological Routine Air Report) är av intresse. Syftet med detta dokument är att
översiktligt sammanställa information om användande av observationer från
flygledningssystem för väderprognoser, beskriva erfarenheter från olika Europeiska
vädertjänster samt sammanfatta kunskapsläget.