Forskning visar att antalet döda i trafiken minskar i höginkomstländer men inte antalet skadade och vägtrafikolyckor prediceras globalt som den tredje största orsaken till förlust av hälsa år 2020. Det är dock brist både internationellt och nationellt på kunskap om hur konsekvenserna av allvarliga trafikskador ska bedömas och mätas. Få studier har fokuserat på återgång till arbete efter en trafikskada och som tagit hänsyn till hur livskvalitén kan påverkas av sjukfrånvaro men de svenska studier som genomförts visar att livskvalitén påverkas efter en vägtrafikolycka samt att en majoritet av de trafikskadades arbetsförmåga påverkas av en vägtrafikolycka. Det aktuella projektet syftade till att förbättra kunskapen om livskvalitet hos personer som skadats i vägtrafikolyckor. Mer specifikt undersöktes om allvarlighetsgraden på skadan samt typ av vägtrafikant påverkar ev. livskvalitetsförlust samt hur personens arbetssituation påverkas av trafikskadan.

Totalt inkluderades 1011 personer som identifierades i STRADA och som skadats i vägtrafikolyckor mellan 1 januari 2007 och 31 december 2009. För att besvara frågeställningarna kombinerades registerdata (STRADA), registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (försäkringskassans register MiDAS och SCBs register LISA) med självskattad data (livskvalitet, EQ5D).