Inom stråket Stockholm-Oslo bor nästan 3,4 miljoner människor fördelat på cirka 50 kommuner. Ett stort antal resor och transporter genomförs inom stråket varje år, bland annat flyger cirka 1,3 miljoner resenärer årligen mellan huvudstäderna. Det förekommer även en stor arbetspendling över kommun-, läns- och nationsgräns inom stråket. Sveriges och Norges näringsliv och arbetsmarknad är starkt integrerade och en stor handel bedrivs mellan länderna. Idag finns ett antal brister i infrastrukturen som begränsar stråkets utvecklingsmöjligheter. Dessa brister är framförallt låg tillgänglighet och punktlighet för personresor samt bristande trafiksäkerhet och framkomlighetsproblem då stora mängder gods transporteras på en i delar hårt belastad infrastruktur. Åtgärdsvalsstudien syftar till att identifiera brister och behov i transportsystemet inom stråket och hitta övergripande lösningar. Processen sker genom en fördjupad dialog mellan viktiga aktörer för att nå en gemensam bild av mål, brister och förslag till åtgärder att utgå från vid planering och genomförande av åtgärder. Inom åtgärdsvalsstudien genomfördes två workshoppar som fokuserade på just dessa frågor. När studien är klar kommer den utgöra ett underlag för att planera åtgärder på kortare sikt som bör vara färdigställda senast 2030 och på längre sikt som bör vara färdigställda senast 2040. Utöver tidsavgränsningen har studien även en geografisk och funktionell avgränsning. För att identifiera brister, behov och åtgärder har en kartläggning av stråkets förutsättningar genomförts. Underlaget från workshopparna har kompletterats med material från relevanta utredningar som tidigare gjorts inom stråket. En stor del av befolkningen inom stråket är koncentrerad i ändpunkterna Stockholm och Oslo. Det finns dock även ett antal större regionala städer samt ett flertal mindre samhällen mellan huvudstäderna inom stråket. Totalt inrymmer området ett tiotal lokala arbetsmarknadsregioner av varierad struktur. På den svenska sidan är standarden på infrastruktur högre i östra delen. På norska sidan är en stor del av vägarna av god standard, järnvägarna inom den norska delen av stråket är däremot till stor del av låg standard. Tågets konkurrenskraft i restid jämfört med bil är svagast just i stråkets västra del. Tåget har betydligt lägre andel av ändpunktsmarknaden i förhållande till flyget än i jämförbara stråk som Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Stråkets tyngst trafikerade vägsträckor är i anslutning till huvudstäderna där de största pendlingsstråken också finns. De tyngst trafikerade godskorridorerna är E18 på väg och Godsstråket genom Bergslagen och Västra stambanan på järnväg. Godstransporterna på Värmlandsbanan har ökat kraftigt de senaste åren, något som bidragit till att den nu klassas som överbelastad. Insjöfart bedrivs idag på Vänern och i Mälaren och merparten av flygtrafiken inom stråket går mellan Stockholm (Arlanda) och Oslo (Gardermoen). Målen utgår från de transportpolitiska målen och preciserades under arbetet i workshopparna till två målområden, ett utvecklingsmål för transportsystemet och ett samverkansmål. De övergripande målen för transportsystemet i stråket Stockholm-Oslo är att • förbättra stråkets tillgänglighet och därigenom bidra till att skapa en sammanhängande funktionell region med en positiv samhällsutveckling och ett konkurrenskraftigt näringsliv • utvecklingen av stråkets infrastruktur ska ske inom ramen för Hänsynsmålet Under arbetet i workshopparna utformades även specifika mål för väg, järnväg samt mål för trafikslagsoberoende åtgärder. Samverkansmålet att säkra en långsiktig samverkan mellan aktörerna som bidrar till stråkets utveckling i enlighet med överenskomna mål och åtgärdsinriktningar innebär att • tydliggöra former för olika delar av denna samverkan mellan stråkets aktörer. Arbetet med att identifiera åtgärder utgår från den långsiktiga målbilden för att säkerställa att de kortsiktiga åtgärdsförslagen bidrar till att möta både den kortsiktiga och den långsiktiga målbilden. Förslagen som tagits fram är preliminära åtgärdsförslag inom väg, järnväg och trafikslagsoberoende åtgärder. Vid identifiering av åtgärder inom ÅVS-arbetet tillämpas fyrstegsprincipen. Föreslagna långsiktiga åtgärder (färdigställda senast 2040) inom järnväg: • utbyggnad till dubbelspår kvarvarande enkelspårsträckor på Mälarbanan Västerås-Örebro • utbyggnad till dubbelspår kvarvarande enkelspårsträckor på Värmlandsbanan Kristinehamn-Kil • utbyggnad till dubbelspår i ny sträckning Örebro-Kristinehamn • utbyggnad till dubbelspår ny, eller delvis ny, sträckning Karlstad-Oslo. På kort sikt (färdigställda senast 2030) föreslås på järnväg ett tiotal steg 1-3-åtgärder och följande steg 4-åtgärder: • kapacitetshöjande åtgärder på Mälarbanan Västerås-Örebro • kapacitetshöjande åtgärder på Värmlandsbanan Kristinehamn-Kil • kapacitetshöjande åtgärder på Svealandsbanan Folkesta-Rekarne • kapacitetshöjande åtgärder genom Örebro • förbättrade passagerarflöden på Västerås C. Preliminära långsiktiga åtgärdsförslag (färdigställda senast 2040) inom väg: • mötesseparering av kvarvarande mötesfri sträcka på E18 Valnäs-Töcksfors • ombyggnation av genomfarterna på E18 genom Karlskoga, Karlstad och Grums • mötesseparering av återstående sträckor som saknar det på E16 Kongsvinger-Klöfta • genomför kvarvarande utbyggnad av E20 Kungsör-E18. Åtgärdsvalsstudiens förslag på kortsiktiga åtgärder (färdigställda senast 2030) inom väg innehåller ett antal steg 1-3-åtgärder samt följande steg 4-åtgärder: • utbyggd kapacitet på E18 Köping-Västjädra • påbörja utbyggnad med eventuell ny sträckning av E20 mellan Kungsör och E18 • nya hållplatser för busstrafik längs E18 i Värmland • mötesseparering av återstående sträckor som saknar det på E16 Kongsvinger-Klöfta • bygg ut infrastruktur för elbilar. Det föreslås även ett tiotal trafikoberoende åtgärder, bland annat alternativ finansiering av infrastruktur, gemensamma biljettsystem för persontrafiken samt en utvecklad nodfunktion för person- och godstransporter. Åtgärdsarbetet för ökad samverkan pågår. Trafikverket påbörjade ett arbete (november 2016) för att tydliggöra möjliga former för att stärka en långsiktig samverkan i stråket. Arbetet ska slutredovisas och fördjupas med aktörerna i del 2 av studien under början av 2017. Det går i nuläget inte att säga mer precist vad arbetet kommer att landa i. I det här skedet av ÅVS:en har inga djupgående analyser genomförts. I del två av ÅVS:en kommer åtgärdsförslagen tydliggöras. I det ingår bland annat att beskriva förslagen översiktligt och göra effektbedömningar mot transportpolitiska mål och andra mål. Resultatet blir rekommenderade åtgärdsförslag som berörda parter anser är möjliga att planera vidare efter ÅVS:en (bland annat planläggning, lokalisering och finansiering). I vissa fall kan det behövas fördjupade utredningar eller mer detaljerade ÅVS:er, innan man kan gå vidare med fortsatt planläggning.