Welcome to the National Transport Library Catalogue

Normal view MARC view

Trafikverkets strategi för klimatanpassning

By: Series: Trafikverket. Publikation ; 2019:102Publication details: Borlänge : Trafikverket, 2017Description: 8 sSubject(s): Online resources: Abstract: När World Economic Forum (WEF) presenterade sin rapport om globala risker i slutet av januari 2017 låg extrema väderhändelser högst upp. Risken för naturolyckor och för att världen skulle misslyckas med klimatanpassning fanns också med bland de fem främsta riskerna, före t.ex. risker som terroristattacker och mellanstatliga konflikter. FN:s klimatpanel, ICCP, visar tydligt i sina återkommande rapporter att jordens klimat förändras och att förändringarna kommer att få stora konsekvenser. Behovet av att klimatanpassa, det vill säga anpassa till dagens och framtidens klimat, är uppenbart. Detta tas även upp i olika FN-dokument, såsom COP21, Sendai framework for disaster risk reduction och Agenda 2030. I Sverige behöver samhället förhålla sig till ett varmare klimat, höjda havsnivåer, förändrade nederbördsmängder, kortare perioder med tjäle samt mer extrema väderhändelser och naturolyckor. För en myndighet som Trafikverket, som arbetar med långa tidshorisonter, är det nödvändigt att ta hänsyn till hur klimatet förväntas ändras under en lång tid framåt. Det är också viktigt att agera redan nu för att säkra de befintliga anläggningarna mot dagens klimat och för extremt väder. Det finns ingen myndighet i Sverige som har det övergripande ansvaret för klimatanpassning. Därför har alla centrala myndigheter ett ansvar för att bedöma behovet av förebyggande åtgärder, genomföra åtgärderna och hantera följderna av klimatförändringar inom sitt ansvarsområde. Klimatanpassningsarbetet i Sverige har redan påbörjats och intresset för dessa frågor är stort. Många andra myndigheter, länsstyrelser och kommuner arbetar aktivt med klimatanpassning och är mycket intresserade av hur Trafikverkets klimatanpassningsarbete fungerar. Att anpassa infrastrukturen är ofta centralt i risk- och sårbarhetsanalyser kopplade till de förväntade klimatförändringarna. Det finns därmed ett ökat behov av samarbete med externa aktörer. Syftet med den här strategin är att styra så att Trafikverkets arbete med klimatanpassning bedrivs effektivt och samordnat samt att arbetet följs upp och utvärderas.
Item type: Reports, conferences, monographs
No physical items for this record

När World Economic Forum (WEF) presenterade sin rapport om globala risker i slutet av januari 2017 låg extrema väderhändelser högst upp. Risken för naturolyckor och för att världen skulle misslyckas med klimatanpassning fanns också med bland de fem främsta riskerna, före t.ex. risker som terroristattacker och mellanstatliga konflikter. FN:s klimatpanel, ICCP, visar tydligt i sina återkommande rapporter att jordens klimat förändras och att förändringarna kommer att få stora konsekvenser. Behovet av att klimatanpassa, det vill säga anpassa till dagens och framtidens klimat, är uppenbart. Detta tas även upp i olika FN-dokument, såsom COP21, Sendai framework for disaster risk reduction och Agenda 2030. I Sverige behöver samhället förhålla sig till ett varmare klimat, höjda havsnivåer, förändrade nederbördsmängder, kortare perioder med tjäle samt mer extrema väderhändelser och naturolyckor. För en myndighet som Trafikverket, som arbetar med långa tidshorisonter, är det nödvändigt att ta hänsyn till hur klimatet förväntas ändras under en lång tid framåt. Det är också viktigt att agera redan nu för att säkra de befintliga anläggningarna mot dagens klimat och för extremt väder. Det finns ingen myndighet i Sverige som har det övergripande ansvaret för klimatanpassning. Därför har alla centrala myndigheter ett ansvar för att bedöma behovet av förebyggande åtgärder, genomföra åtgärderna och hantera följderna av klimatförändringar inom sitt ansvarsområde. Klimatanpassningsarbetet i Sverige har redan påbörjats och intresset för dessa frågor är stort. Många andra myndigheter, länsstyrelser och kommuner arbetar aktivt med klimatanpassning och är mycket intresserade av hur Trafikverkets klimatanpassningsarbete fungerar. Att anpassa infrastrukturen är ofta centralt i risk- och sårbarhetsanalyser kopplade till de förväntade klimatförändringarna. Det finns därmed ett ökat behov av samarbete med externa aktörer. Syftet med den här strategin är att styra så att Trafikverkets arbete med klimatanpassning bedrivs effektivt och samordnat samt att arbetet följs upp och utvärderas.