Åtgärdsvalsstudier (ÅVS) infördes 2011/2012 av Trafikverket i samarbete med Boverket och SKL som ett nytt inslag i planeringssystemet inför reformen av denna 2013. Som nytt planeringsmoment har ÅVS successivt etablerats i den nationella transportplaneringen. Trafikverket har samtidigt ett behov av utveckla sin förmåga att dels genomföra ÅVS, dels prioritera vilka ÅVS som bör genomföras. För det krävs en fördjupad förståelse kring förutsättningarna för ÅVS att bidra till transportpolitisk måluppfyllelse och en utvecklad kunskap om vad tillämpningen av ÅVS i praktiken leder till. Denna studie, som har initierats och finansierats av Trafikverket, har som övergripande syfte att öka förståelsen för vilka nyttor som ÅVS bidrar till att skapa samt att även öka förståelsen för förutsättningarna för dessa nyttor att realiseras. Två frågeställningar har varit vägledande för studien:
• Vilka typer av nyttor bidrar ÅVS till att skapa?
• I vilka avseenden påverkas realiserandet av dessa nyttor av olika förutsättningar?
Som planeringsaktivitet i tidiga skeden är det vanskligt att bedöma nyttan med enskilda ÅVS eftersom resultaten av dessa endast i mindre utsträckning genomförs i närtid efter avslut. För att ändå fånga upp vilka typer av nyttor som kan associeras till ÅVS används därför ett nyttobegrepp som är bredare än vad transportplanering ofta förknippas med och som bäst kan förstås i termer av vad som är meningsfullt. Som teoretiskt ramverk för detta diskuteras olika perspektiv på vad planeringen har för syfte och uppgift. Utifrån det beskrivs ÅVS som en hybrid av tre olika typer av planeringsprocesser: En kommunikativ förståelseprocess, en strategisk handlingsorienterad process och en klassiskt rationell optimeringsprocess.
Studien bygger på två typer av empiri. Det största empiriska momentet utgörs av fem djupgående fallstudier av pågående och avslutade ÅVS. Denna kvalitativa del har kompletterats av en kvantitativ översikt över den samlade uppsättning ÅVS:er som genomförts sedan 2013 och som funnits dokumenterade i ÅVS-portalen. Slutsatser dras med hjälp av ett analytiskt ramverk som består av dels en planeringsteoretisk diskussion kring de tre olika typer av planering som ÅVS i praktiken utgör en hybrid av och som ger anledning att söka olika aspekter av vad som gör ÅVS meningsfullt som planeringsaktivitet, dels en diskussion kring den problematik som ÅVS är satt att hantera utifrån begreppet ”wicked problems”, dvs en problematik som präglas av målkonflikter och värderingar snarare än enbart tekniska egenskaper och som därför saknar entydiga definitioner och avgränsningar