Jämställdhet är en högst relevant aspekt för en mer hållbar transportsektor. Det finns genomgående stora skillnader mellan könen vad gäller såväl resvanor och beteende som attityder och värderingar. Skillnaderna i resvanor är så stora att enbart skillnaderna i bilanvändning skulle minska energianvändningen från transportsektorn med en femtedel om män i genomsnitt reste som kvinnor i genomsnitt. Klimatomställningsutmaningen ger ytterligare argument för en jämställd transportsektor genom att kvinnor generellt uttrycker värderingar som är för klimatåtgärder. Beteende- och värderingsskillnaderna skulle kunna påverka hur transportpolitiken utformas och utvecklas i en jämställd och samtidigt hållbar riktning. Tidigare forskning om jämställdhet i den svenska transportsektorn har kommit fram till att trots att både jämställdhets- och hållbarhetsmål har funnits sedan lång tid tillbaka, dels genom allmän lagstiftning och dels genom särskilda insatser i transportsektorn, så tycks åtagandena försvinna när de ska omsättas i konkreta handlingar. Således tycks problemet inte vara frånvaro av regelverk, lagstiftning eller olika policydokument utan i själva genomförandet av målet, alltså när man ska gå från policy eller direktiv till handling i den dagliga verksamheten. Detta projekt fokuserar på dessa frågor och har i sitt första skede kartlagt representationen i beslutande organ för Sveriges samtliga kommuners kommunstyrelser, kommunfullmäktige samt trafikrelaterade nämnder.