Uppdraget för rapporten har varit att dels försöka gruppera drivkrafter bakom utsläppens faktiska utveckling i olika kategorier, med avseende på ekonomiska, tekniska och politiska förändringar, dels att undersöka betydelsen av populistiska och nationalistiska strömningar (värderingar) för utsläppsutvecklingen och klimatpolitiken. Önskemålet från Klimatrådet har varit att få utrett om det går det att säga något om betydelsen av dessa strömningar ur ett längre tidsperspektiv. Den första delen av rapporten (Del I) bygger dels på en kvantitativ kartläggning som syftar till att undersöka utsläppsförändringar fördelade efter olika ekonomiska aktiviteter på produktionssidan av ekonomin, dels på att med utgångspunkt i denna kvantitativa kartläggning diskutera centrala drivkrafter (ekonomiska, politiska, tekniska) bakom den kvantitativa förändringen. Fokus har enligt uppdraget riktats mot den icke handlande sektorn. Det specifika syftet med den kvantitativa undersökning har varit att studera de sektorer som bidragit minst respektive mest till utsläppsförändringarna, avgränsat till den icke handlande sektorn.  På så sätt är det möjligt att identifiera mer precist var stagnationen har skett och varför. Metoden bygger på en explorativ analys av tidsseriedata, i syfte att identifiera de sektorer som varit ledande bakom utsläppsutvecklingen i Sverige. Med utgångspunkt i resultatet från undersökningen genomförs en kvalitativt baserad analys av drivkrafter. Den andra delen av rapporten (Del II) syftar till att undersöka betydelsen av populistiska och nationalistiska strömningar (värderingar) för utsläppsutvecklingen och klimatpolitiken ur ett längre tidsperspektiv. Det längre tidsperspektivet har en begränsning i att klimatfrågan som politikområdet är ett nytt fenomen, dvs att klimatfrågan utvecklades som ett aktivt politikfält först under 1990-talet. Utsläppsförändringarna av exempelvis koldioxid hade dessförinnan andra drivkrafter än klimatpolitiska, såsom förändrade priser på energi under 1970-talets oljekriser, som resulterade i både energisubstitution och energibesparingar, inte minst i Sverige.