För att kunna planlägga ett område och kunna göra en bedömning av hur stor skredutbredning som är trolig för olika områden behövs modeller som stöd för bedömningen. I samband med skredet i Småröd i december 2006 aktualiserades behovet av en metod för att kunna bedöma utbredning av skred i kvicklera. Därefter togs initiativ av bl.a. Trafikverket och SGI för att föreslå metoder för bedömning av skred i kvicklera. I enlighet med rekommendationerna i Statens haverikommissions rapport förtydligade Trafikverket sina säkerhetskrav för byggnation av bankar i kvicklereområden, vilket innebar att de hädanefter skulle utföras i säkerhetsklass 3 (SK3). SGI sammanställde 2008 rapporten Vägbyggande med hänsyn till omgivningen stabilitet, i vilken en översiktlig metod föreslås för bedömning av skredutbredning i södra Göta älvdalen. Ett flertal skred i kvicklera har inträffat under senare år i såväl Kanada som i Norge. I Quebéc i östra Kanada inträffade 1996 en översvämning som medförde över 1000 skred under loppet av 36 timmar, varefter regionala myndigheter tog initiativ till metodutveckling för bedömning av skredrisk i sensitiv lera. Även i Norge har det under 2000-talet inträffat ett flertal storskred i kvicklereområden såsom Kattmarka 2009, Lyngseidet 2010 och Byneset 2012. Kort därefter genomförde Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE), Jernbaneverket och Statens vegvesen ett FoU-program mellan åren 2012–2015 med slutseminarium 2016 kallat Naturfare, Infrastruktur, Flom og Skred (NIFS). Programmet innehåller bl.a. en omfattande inventering av historiska kvicklereskred samt ett nytt metodförslag för bedömning av skredutbredning i sensitiv lera. NVE publicerade även 2014 en vägledning för bedömning av skredutbredning i kvicklera i samband med planläggning. Sammanlagt finns för dessa länder en handfull förslagna metoder för detta ändamål. I Sverige har sedan Göta älvutredningen och utbyggnaden av Norge-Vänerbanan använts den modell som Larsson et al. tog fram i samband med dessa utredningar. Ursprungligen var det endast ett interndokument som togs fram i samband med utbyggnaden av E45 mellan Göteborg och Trollhättan, 2008. En förenkling av modellen gjordes därefter i arbetet med Göta älvutredningen. Efterhand har denna modell dock bedömts vara osäker och medför stora samhällskostnader då stora markområden blir oexploaterbara. Modellen har också modifierats för skredriskkarteringar i Norsälven och Säveån, där en anpassning gjorts kopplat till faktisk utbredning av tidigare skred. Det finns behov av en metod för att kunna göra säkrare bedömningar av skredutbredningar i sensitiv lera. Denna litteraturstudie har genomförts för att inventera och beskriva framtagna metoder i Sverige, Norge och Kanada.