Det första vägnätet för BK4 var litet och isolerat till fem kluster med liten eller ingen kontakt med varandra. Redan 2019 knöts de tre nordliga klustren ihop och 2020 var alla klustren hopkopplade, om än med få kontaktytor. Fortfarande (december 2020) saknas BK4-vägar i hela Västra Götalands län liksom Stockholm men det saknas även i stora delar av Värmland, Dalarna, Hälsingland samt Östergötland och Södermanland. I december 2020 var 29,6 procent av det statliga tunga vägnätet klassat som BK4 eller BK4s. Fram till 2029 räknar Trafikverket med att 70–80 procent av det så kallade Strategiska vägnätet för tunga transporter ska vara klassade som BK4 eller BK4s motsvarande 63 procent av hela det tunga vägnätet. Dock finns en del så kallade flaskhalsar där det saknas kortare BK4-klassade vägsträckor Flaskhalsarna är typiskt broar som inte anses tåla belastningen av ett 74-tons fordon utan förstärkningsåtgärder. Det kan också vara vägavsnitt med annan väghållare än Trafikverket, exempelvis kommuner som ofta äger det industrinära vägnätet. Här måste alla hjälpas åt för att snabbare få sådana vägavsnitt uppklassade för ökad effektivitet i transportsystemet. Omfattningen av problemet med flaskhalsar varierar. Förutom de kommunala vägarna (som i regel är korta och tätortsnära) finns även korta sträckor på det statliga vägnätet, vilka kan påverka riktigt stora godsflöden. Det är viktigt att påpeka att denna analys avser läget så som det såg ut i december 2020. Under arbetets gång har Trafikverket föreslagit ytterligare ett antal sträckor i bland annat Norr- och Västerbotten samt Uppland, Värmland och Halland. Dessa nytillkommande vägsträckor har inte beaktats i analysen.