Diss. (sammanfattning) Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2021

I transportplaneringssammanhang står sällan sociala skillnader i centrum för vad som diskuteras och analyseras. Förvisso har social hållbarhet under de senaste åren blivit ett viktigare svenskt planeringsbegrepp men i transportplaneringskretsar uppfattas det ofta som något nytt och främmande. Samtidigt visar tidigare forskning på stora sociala skillnader avseende resande och transporter. Man vet att transporter påverkar människor i vardagen och har olika betydelse för olika grupper. Det är känt att transporter har konsekvenser som tenderar att fördelas ojämnt och som kan bidra till social exkludering. Man vet också att transporter påverkar hur samhällen organiseras och att det finns olika perspektiv på vad för samhällen som planering bör bana väg för. Trots detta tenderar inte sociala skillnader att ta plats som en central transportplaneringsfråga, vilket också har uppmärksammats i tidigare studier. Den här avhandlingen ger fördjupad kunskap om hur transportplanering utan större beaktande av sociala skillnader bärs upp och blir naturlig. Sådant vetande är av vikt för att förstå hur sociala skillnader kan göras till en mer central planeringsfråga och är något som i liten utsträckning tidigare närstuderats. Den kunskap som läggs fram bygger på en undersökning av dominerande planeringstänkande på Trafikverket. Studiens utgångspunkt är att hur planeringsuppgiften förstås, ges mening och avgränsas blir betydelsefullt för vad som uppmärksammas och betraktas som viktiga planeringsfrågor. Med detta som ingång, undersöks planeringstänkande på Trafikverket för att söka svar på vad som händer med sociala skillnader som planeringsfråga. Planeringstänkandet på Trafikverket har valts ut som studieobjekt bland annat mot bakgrund av myndighetens stora inflytande över svensk transportplanering, annan samhällsplanering och den rumslig utvecklingen i stort i Sverige. Studien tillämpar teori utvecklad av de politiska filosoferna Ernesto Laclau & Chantal Mouffe och är en diskursteoretisk analys.

This thesis concerns the relative lack of social perspectives in transport planning. This lack seemingly occurs despite the knowledge of transport and transport planning having vast social consequences of various sorts, reportedly leading to social inequalities and playing into social exclusion as well as broadly speaking, being formative of societal changes with different meanings for different persons. The aim of the research has been to better understand and to be able to pinpoint how this lack is normalized and sustained. Such knowledge is sparse and potentially useful with regards to creating a transport planning more equipped with concerns about social differences. In order to meet the aim the study has examined dominant ways of understanding transport planning. This approach has been guided by the assumption that it matters how planning is understood and made meaningful; that it has consequences for what is seen as important. Based on this assumption the study explores current ways of understanding transport planning at the Swedish Transport Administration. The Swedish Transport Administration has been selected for the study mainly because of its influential role as a national planning agency in Sweden. The study builds on theory developed by the political theorists Ernesto Laclau and Chantal Mouffe.