I denna rapport analyserar vi hur transportstyrmedel riktade mot tätortsområden kan hjälpa Sverige att nå sina miljömål, inklusive en minskning av inhemska transportutsläpp med 70 procent från 2010 till 2030, samtidigt som det övergripande målet att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och hållbart transportsystem för medborgare och företag över hela landet nås. Vårt bidrag är att vi kombinerar teori från forskningsfältet ’urban economics’ och ekonomisk geografi med välfärdsekonomisk analys och en ekonometrisk studie av resultatet av specifika styrmedel. Vi börjar med att undersöka trender inom urbanisering och transport i Sverige, med särskilt fokus på miljöskadorna i samband med transportval. Vi fortsätter med att diskutera teorin om stadsstruktur, särskilt dess relevans för transportpolitik och föroreningar. Därefter diskuterar vi transportpolitiken och miljön mot bakgrund av transporttrender och teorin om stadsstruktur och presenterar en detaljerad studie av effekterna av trängselavgiften i Göteborg. Slutligen bygger vi på data och teorin för att analysera potentiella vägar mot nollutsläpp från svensk stadstransport, både på medellång sikt (fram till 2030) och på mycket lång sikt.

In this report we analyse how urban transport policies can help Sweden move towards its environmental goals – including a 70 percent reduction in domestic transport emissions from 2010 to 2030 – at the same time as it meets the overall goal of ensuring a socio-economically efficient and sustainable transport system for citizens and businesses throughout the country. Our contribution is that we combine theory from urban economics and economic geography with welfare economic analysis and an econometric study of the outcome of a specific policy. We begin by examining trends in urbanization and transport in Sweden, with a particular focus on the environmental damages associated with transport choices. We go on to discuss the theory of urban structure, especially its relevance to transport policy and pollution. Next we discuss transport policy and the environment in the light of transport trends and the theory of urban structure, and present a detailed study of the effects of the Gothenburg congestion charge. Finally we build on the data and the theory to analyse potential routes towards zero emissions from Swedish urban transport, both in the medium run (up to 2030) and in the very long term.