Examensarbete

Elektrifieringen av fordon ökar kraftigt samtidigt som elnätet har kapacitetsbrist. För att det ska vara möjligt att förbereda för elektrifieringen krävs prognoser för vilken effekt som kommer behövas. Detta arbete har gjorts för att förutspå vilken effekt som kommer krävas i Västerås år 2030 för laddning av tunga fordon. Information om nuvarande körschema och inköp av stadsbussar användes för att bygga en modell för hur laddning kommer se ut i Västerås bussdepå. Data om trafikflöden användes för att analysera var och hur lastbilar kommer laddas. I modellen kan lastbilar snabbladdas under av- och pålastning eller laddas i 8 timmar på lastbilsdepå eller på publik laddstation. 16% av den tunga fordonsflottan antas vara elektrisk år 2030, med en prognos från Fossilfritt Sverige som grund. Om alla fordon laddas direkt förutspås Västerås behöva 12 MW för laddning av tunga fordon. När smart laddning och energilager implementeras så förutspås effektbehovet halveras till 6 MW.

The goal of this study is to investigate the necessary electrical power in Västerås to charge city busses and freight transports in 2030, as well as look at actions that could lower the power demand. Nine places were important for charging: two depots, two public charging stations and five regions for commerce and industry, where vehicles will fast charge during loading and unloading of wares. The vehicles are predicted to stay at the loading dock for ten minutes, while they will stay in the depot and charging station for eight hours. A model created in Python was used for all nine places, as well as the bus depot, where arrival, departure and state of charge were given as input. The model then showed the power required for charging all vehicles. Load shifting was used in the depots and charging stations, and energy storages were used at the loading docks, to lower the power demand.