Sjöfarten genomgår för närvarande en omfattande omställning för att minska miljöstörande utsläpp från fartyg. Det sker i huvudsak genom tre olika strategier: konvertering av fartygets motorer för att kunna köra på renare bränsle; helt eller delvis övergång till alternativa energibärare, exempelvis genom elektrifiering; eller genom att installera utrustning för rening av avgaserna, exempelvis skrubbersystem. Dessa åtgärder har minskat utsläppen av försurande svavelutsläpp till omgivningsluften men också av andra luftföroreningar, som partiklar, sot och polyaromatiska kolväten (PAH). Men även om fokus för sjöfartens energiomställning huvudsakligen syftar till att minska utsläppen av luftföroreningar till omgivningsluften, har tidigare studier indikerat att fartygsbränslet även kan ha inverkan på fartygens innemiljö och arbetsmiljö och därmed sjöpersonalens hälsa, säkerhet och välbefinnande. I korthet har syftet med detta projekt varit att systematiskt och ur ett helhetsperspektiv undersöka hur olika driftsalternativ påverkar fartygs innemiljö, arbetsmiljö och säkerhet. Bedömningen omfattar även besättningens personliga exponering för farliga luftföroreningar, i vilken utsträckning deras arbetsuppgifter förändras, samt hur denna påverkan kan beskrivas i arbetsmiljöekonomiska termer. Undersökningar har genomförts på sex olika fartyg. Fartygens innemiljö har undersökts med stationära mätningar av temperatur, luftfuktighet (RF) och koldioxid (CO2), samt halten av luftföroreningarna svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOx = NO + NO2), totalhalt flyktiga organiska ämnen (TVOC) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Besättningens personliga exponering undersöktes för NO2, TVOC och PAH. Provtagningen gjordes med passiva diffusionsprovtagare som burits i andningszonen av totalt 50 personer på fem av fartygen. En enkät med frågor om upplevd luftkvalitet på arbetsplatsen och i hytten har besvarats av 94 personer. Resultaten har jämförts med relevanta lagstadgade gränsvärden, hälsobaserade riktlinjer, samt med resultat från tidigare mätkampanjer.

The maritime industry is currently undergoing a transition to reduce harmful pollution from ships. This is largely achieved through three different strategies: conversion of the ship's engines to run on cleaner fuel; full or partial transition to alternative energy carriers, for example by electrification; or by installing an exhaust gas cleaning equipment, for example a scrubber system. These measures have reduced emissions of acidifying sulfur emissions to ambient air, but also of other air pollutants, such as particles, soot and polyaromatic hydrocarbons (PAHs). Although the focus of the industry's energy conversion is to reduce the environmental impact, previous studies have indicated that the ship fuel can have an impact on the shipboard indoor air quality and working environment, and thus the health, safety, and wellbeing of seafarers. The purpose of this project has been to systematically and from a holistic perspective examine how different operating alternatives affect the shipboard indoor air quality (IAQ), and occupational health and safety. The assessment comprises the crew's personal exposure to hazardous air pollutants, the extent to which their tasks change, and how this impact can be described in terms of work environment economics. Investigations have been conducted on six different vessels. The vessels' IAQ has been investigated with stationary measurements of temperature, humidity (RF) and carbon dioxide (CO2), as well as the content of the air pollutants sulfur dioxide (SO2), nitrogen oxides (NOx = NO + NO2), total volatile organic compounds (TVOC) and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH). The crew's personal exposure was examined for NO2, TVOC and PAH. Sampling was done with passive diffusion samplers carried in the breathing zone by a total of 50 people on five of the vessels. A questionnaire with questions about perceived air quality at the workplace and in the cabin has been answered by 94 people. The results have been compared to relevant statutory occupational exposure limit values, health-based guidelines, and to results from previous measurement campaigns.