Trafikverket ska verka för ökad möjlighet till cykling och gående. Att öka tillgänglighet på landsbygd är därmed ett område som prioriteras av Trafikverket. På landsbygd är hastighetsanspråk hos fordon högre och möjligheten till separation eller hastighetssäkring begränsad, vilket ställer speciella krav på utformning av trafikmiljön för dem som ska korsa vägen. De åtgärder som normalt är möjliga i tätort är inte tillämpliga på landsbygd. Det finns idag begränsad kunskap och få utvärderingar av denna typ av åtgärder. En vanlig frågeställning i projekt är hur man skall hantera oskyddade trafikanter, främst har det varit diskussioner vid mötesseparering (2+1). Det saknas i stort tydliga utformningsråd i VGU för oskyddade trafikanter i dessa miljöer. För landsbygd, skyltad hastighet 70-100 km/h, med lågt GC-flöde (under 10-20 ÅDT) är det svårt att hitta effektiva åtgärder för passager. Separering i plan är sällan samhällsekonomiskt lönsam då åtgärdskostnaden oftast är betydligt större än trafiksäkerhetsnyttan. Refug kan vara samhällsekonomiskt lönsam om åtgärdskostnaden är rimlig. På statlig väg med lokal sänkning till 60 km/h och med relativt höga GC-flöden, runt 40 GC/dygn, ger de flesta åtgärder större trafiksäkerhetsnytta än investeringskostnad. Dock viktigt att beakta restriktioner, exempelvis på funktionellt prioriterat vägnät (FPV). Projektet har studerat ett antal utformningar i Trafikverkets projekt, och ger rekommendationer för åtgärder på länk/korsning respektive trafik-plats/droppe/cirkulation. Utifrån erfarenheter från planprocess och detaljutformning föreslår projektet ny text i VGU. Projektet har deltagit i att ta fram underlag till VGU 2020 som har blivit implementerat.