Denna rapport beskriver en metod för ’Integrerad stadsmiljöeffektanalys av infrastrukturella förändringar (ISMA) (kort sagt ’Infrastruktureffektanalys’). Syftet är att bidra till en förbättrad förståelse hur nationella transportinfrastrukturprojekt påverkar stadsmiljöer. Medan objektet i fokus är nationell transportinfrastruktur beskriver och mäter metoden de lokala effekter som påverkan medför. Detta härrör från erkännandet att varje infrastrukturomvandling resulterar i en omfördelning av tillgängligheten där ökad tillgänglighet i regional och interurban skala kan orsaka stora förändringar i den lokala byggda miljön och dess funktion på grund av t.ex. ökat buller, olycksrisk, barriäreffekter och fragmentering. Infrastruktureffektanalys (ISMA) kan användas i olika sammanhang från urbaniserade regioner, såsom Mölndal i Göteborgsregionen (sjuttiotusen invånare), till mindre tätorter, såsom Söderköping (sjutusen invånare), men även i större städer och ännu mindre tätorter. Metoden är tillämplig i olika faser av Trafikverkets planering och genomförande av vägar och järnvägar, vilket kommer att diskuteras mer ingående i kapitel 5. Dessutom stödjer både processen och resultatet av metodiken diskussionen mellan olika planeringsmyndigheter, främst planering av infrastruktur på nationell och regional nivå och stadsutveckling på kommunal nivå. Metodiken möjliggör en integrerad effektanalys av infrastrukturprojekt inklusive socioekonomiska, ekologiska, socialekologiska och kulturhistoriska effekter (Figur 1). Socioekonomiska effektanalyser fokuserar på hur förändringar i den byggda miljön påverkar vardagslivet för människor som bor i, arbetar i eller besöker området, medan de ekologiska effektanalyserna betonar förändringar i dess funktion i förhållande till andra arter, deras livsmiljöer och ekosystem. Social-ekologiska aspekter diskuteras separat för att belysa den roll som natur och ekosystem har för människors välbefinnande och hälsa. Ett exempel är grönområdenas helande effekt för människor psykiska hälsa eller betydelsen av gröna rekreationsområden för social integration och fysisk hälsa. Den kulturhistoriska effektanalysen lyfter fram förändringar för historisk viktiga kulturelement som byggnader, monument, och (stads)landskap och förändringar i hur dessa platser och deras sammanhang upplevs av människor. Dessa olika effektanalyser kan kopplas till intresseområden i miljöbedömningar och i miljökonsekvensbeskrivningar (MKB): naturmiljö, kulturmiljö, befolkning och hälsa. Natur- och kulturmiljö kan kopplas till ekologiska respektive kulturhistoriska effektanalyser och befolkning och hälsa kan kopplas till sociala effektanalyser.