Welcome to the National Transport Library Catalogue

Normal view MARC view

Stödsystem för lastbilar

By: Contributor(s): Publication details: Göteborg : WSP, 2022Description: 33 sSubject(s): Online resources: Notes: Underlagsrapport till regeringsuppdraget att ta fram underlag inom transportområdet inför den kommande klimatpolitiska handlingsplanen. "Förslag som leder till transportsektorns klimatomställning" Trafikanalys. Rapport ; 2022:14 Abstract: Nollutsläppslastbilar som drivs med exempelvis el eller vätgas utgör i nuläget en försumbar del av den tunga fordonsflottan i Sverige. Försäljningen av laddbara personbilar ökar emellertid mycket i och med snabb teknikutveckling och sjunkande batteripriser. Den snabba utvecklingen innebär även minskade kostnader för eldrivna lastbilar, som är mer utmanande att elektrifiera. Trots snabb utveckling är ellastbilar en ovanlig syn på svenska vägar idag. För att påskynda användningen av nollutsläppsfordon kan det behövas stöd, både för fordonskostnader och tillhörande ladd- och tankinfrastruktur. Uppdraget är indelat i tre delar. I linje med problembeskrivningen är syftet med denna rapport att: 1. Analysera kostnadsbilden för fordon samt ladd- och tankinfrastruktur i Sverige. 2. Undersöka och sammanfatta stödgivningen i olika EU-länder. 3. Analysera och resonera kring behovet av stöd och olika stödnivåer i Sverige. Kostnadsanalysen är fördelad på drift med diesel och batterielektrisk (el) samt för segmenten • Lätta lastbilar (under 3,5 tons totalvikt) • Lättare distributionslastbilar (tjänstevikt ca 10 ton, totalvikt upp till 19 ton) • Tyngre distributionslastbilar (tjänstevikt ca 14 ton, totalvikt ca 27 ton) • Fjärrlastbilar Innehållet i rapporten baseras på befintlig litteratur och information som dels har varit tillgänglig på nätet, dels har tillhandahållits av främst Trafikverket, Naturvårdsverket och Energimyndigheten. För vidare analys av kostnadsbilden för olika fordonstyper har en kalkylmodell tagits fram med stöd av verktyget SÅ Calc från Sveriges åkeriföretag, Trafikverkets företagsekonomiska kalkylverktyg för stationär laddning tunga lastbilar och ASEK 7. De påföljande analyserna har gjorts med fokus på batterielektriska fordon i förhållande till diesellastbilar. Arbetet har också diskuterats vid två tillfällen i en referensgrupp med deltagare från tidigare nämnda myndigheter samt Trafikanalys och Transportstyrelsen. Gruppens medlemmar gavs också möjlighet att lämna synpunkter på ett utkast av rapporten.
Item type: Reports, conferences, monographs
No physical items for this record

Underlagsrapport till regeringsuppdraget att ta fram underlag inom transportområdet inför den kommande klimatpolitiska handlingsplanen. "Förslag som leder till transportsektorns klimatomställning" Trafikanalys. Rapport ; 2022:14

Nollutsläppslastbilar som drivs med exempelvis el eller vätgas utgör i nuläget en försumbar del av den tunga fordonsflottan i Sverige. Försäljningen av laddbara personbilar ökar emellertid mycket i och med snabb teknikutveckling och sjunkande batteripriser. Den snabba utvecklingen innebär även minskade kostnader för eldrivna lastbilar, som är mer utmanande att elektrifiera. Trots snabb utveckling är ellastbilar en ovanlig syn på svenska vägar idag. För att påskynda användningen av nollutsläppsfordon kan det behövas stöd, både för fordonskostnader och tillhörande ladd- och tankinfrastruktur. Uppdraget är indelat i tre delar. I linje med problembeskrivningen är syftet med denna rapport att: 1. Analysera kostnadsbilden för fordon samt ladd- och tankinfrastruktur i Sverige. 2. Undersöka och sammanfatta stödgivningen i olika EU-länder. 3. Analysera och resonera kring behovet av stöd och olika stödnivåer i Sverige. Kostnadsanalysen är fördelad på drift med diesel och batterielektrisk (el) samt för segmenten • Lätta lastbilar (under 3,5 tons totalvikt) • Lättare distributionslastbilar (tjänstevikt ca 10 ton, totalvikt upp till 19 ton) • Tyngre distributionslastbilar (tjänstevikt ca 14 ton, totalvikt ca 27 ton) • Fjärrlastbilar Innehållet i rapporten baseras på befintlig litteratur och information som dels har varit tillgänglig på nätet, dels har tillhandahållits av främst Trafikverket, Naturvårdsverket och Energimyndigheten. För vidare analys av kostnadsbilden för olika fordonstyper har en kalkylmodell tagits fram med stöd av verktyget SÅ Calc från Sveriges åkeriföretag, Trafikverkets företagsekonomiska kalkylverktyg för stationär laddning tunga lastbilar och ASEK 7. De påföljande analyserna har gjorts med fokus på batterielektriska fordon i förhållande till diesellastbilar. Arbetet har också diskuterats vid två tillfällen i en referensgrupp med deltagare från tidigare nämnda myndigheter samt Trafikanalys och Transportstyrelsen. Gruppens medlemmar gavs också möjlighet att lämna synpunkter på ett utkast av rapporten.