I denna rapport presenteras en omfattande konsekvensanalys av reduktionsplikten tillsammans med en utvärdering av befintliga reduktionsnivåer. Konsekvenser av befintliga reduktionsnivåer har analyserats baserat på reduktionspliktens utsläppsminskningar, framtida tillgång och efterfrågan på biodrivmedel, drivmedelspriser och påverkan på hushåll och näringsliv, eventuella begränsningar enligt bränslekvalitetskrav, effekter av separata kvoter för bensin och diesel, samt påverkan på försörjningstryggheten av drivmedel. Underlaget utgår från ett grundscenario för hur transportsektorn och biodrivmedel utvecklas fram till 2030. Uppfyllande av 2030-målet och omställningen i transportsektorn står i stort på tre ben: (1) ett mer transporteffektivt samhälle, (2) en ökad energieffektivitet i fordon samt (3) en högre andel förnybara drivmedel. Reduktionspliktens nivåer och användning av förnybara drivmedel utvärderas i relation till den förväntade utvecklingen av de andra två benen, det vill säga transporteffektivt samhälle och energieffektivitet i fordon. Även andra parametrar, såsom utvecklingen av biodrivmedlens klimatprestanda, tas hänsyn till. Utifrån Energimyndighetens sammanlagda bedömning av utvärderingen och konsekvensanalyser föreslås tre alternativ på reduktionsnivåer för bensin och diesel. Energimyndighetens huvudförslag för att reduktionsplikten ska kunna stå för de utsläppsminskningar som förväntas av styrmedlet för uppfyllnad av 2030-målet är att Sverige övergår till samma dieselkvalitet som används i större delen av Europa, det vill säga diesel MK3, samt att rena och höginblandade biodrivmedel inkluderas i reduktionsplikten. Om något av dessa förslag inte genomförs behöver i stället andra styrmedel och åtgärder stå för motsvarande utsläppsminskningar, såsom en ökad elektrifieringstakt eller ett dämpat trafikarbete.